Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Hahr. Magnus Gabriel De la Gardie och Varnhems klosterkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LA 6ARDIE OCH VÄRNHEMS ELOSTERKTRKA 1 59
närliga böjande. Före midten af iioo-talet finna vi cistercien-
sema i Sverige, och en rad af större och mindre klosteran-
läggningar uppstå. Här må blott nämnas Alvastra, Nydala,
Vreta, Roma på Grotland. Värnhem tillhör nog ej de tidigare.
Grundlagdt torde det blifvit 1150 eller kort efter, men kyrkan,
sådan vi nu se den, är af senare datum. En vådeld säges
drabbat densamma 1234. Sannolikt är det från tiden närmast
efter detta år den nuvarande kyrkan stammar, och dess in-
vigning har väl då skett mot 1200-talets slut. I kriget mellan
drottning Margareta och konung Albrekt skall den äfvenledes
lidit skada, men åter iståndsatts. Efter reformationen fick den
förfalla och vardt sedan jämte klosterbyggnadema af danskarne
bränd och plundrad 1567. En nödtorftig återstäUelse skedde
under Johan III:s regering, från hvilken tid äfven de figur-
prydda bronsplattorna öfver konungagrafvame stamma.
Inom cistercienserorden härskade, som bekant, vissa be-
stämda byggnadsgrundsatser, hvilka, äiven de, utgfingo ur ordens
opposition mot de förvärldsligade cluniasenserna. Föreskrifterna
voro hufvudsakligen negativa och riktade sig mot användandet
af kryptor, torn, triforier och gallerier, väggmålningar, glas-
målerier och öfverhufvudtaget en rikare dekorering. Under
loppet af ordens tillvaro kom man dock efter hand att ej för
stränga hålla på dessa regler. Så synes t. ex. just af Värnhems
kyrka. I konstruktivt hänseende karaktåLriseras ordens kyrkor
bL a. af sträfpelare i det yttre, dock utan förening med sträf-
bågar, en i det burgundiska ursprungslandet vanlig anordning.
Märklig är ock i dessa kyrkor korets bildning, för hvilket
efter hvartannat olika system uppstodo. Vi finna ej mindre än
fem dylika. Det sista — halfrundt kor med omgång och
radierande kapell — är i Värnhem representeradt. ^
Värnhems kyrkan är byggd af kalksten, men är på grund
af blockens ojämnhet öfverdragen med murputs, är vidare
treskeppig med tvärskepp. Koret, som är uppdraget till midt-
skeppets höjd, har, som nämndes, omgång med kapell. Vid
västra sidan af norra och södra korsarmen finnas tvenne ej
ursprungliga utbyggnader, den ena sakristia, den andra upp-
tages af Magnus Gabriel De la Gardies grafhvalf.
^ Systemet har bliMt kalladt Clatrvaux III efter detta klosters tredje om-
byggDad*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
