Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Hahr. Magnus Gabriel De la Gardie och Varnhems klosterkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 66 AUGUST HABR
upphofsmannen din^ivdi Jean Baptiste Diettssart,en fransk skulp-
tör, som vid midtte» af i66o-talet var i De la Gardies tjänst,
men redan dessförinnan varit verksam i Stockholm. Från
honom härrör bl. a. de allegoriska statyerna å Riddarhusets
tak. För De la Gardie utförde han en mängd skulpturverk i
bly, så t. ex. för Jakobsdals (Ulriksdals) berömda trädgårdar,
för grefvens palats i staden, ^ för hans trädgård på Ladugårds-
land o. s. v. Af Dieussarts i Riksarkivet förvarade bref un-
derrättas vi, att han förfärdigade porträttbilder i bly af >le
g^and connestable» grefve Jakob och af grefve Pontus. Man
kan därför ju ej utan skäl antaga att, »fältherrens» porträtt-
staty i Värnhem är den omnämnda, och år så fallet, synes
mig följa af sig själf, att rikskanslerens är af samipa konstnär.
Öfver ingången till Magnus Gabriels grafkor hänger ett
större De la Gardieskt vapen och under detsamma tvenne
stora träd med ii anvapen. Samma är förhållandet å mot-
satta väggen. Under »hufvudbaneret» hänga där i6 anvapen.
Uppför en liten trappa stiga vi in i det låga, trånga rum-
met ofvanför själfva grafhvalfvet. Ett med galler försedt rund-
bågsfönster insläpper dagern. På hvitlimningen äro målade
gardiner i gult och blått. Ett par svarta stentaflor bära bibel-
språk i gul målning 2. Det mest anmärkningsvärda är dock
här ett par utomordentligt vackra porträttbyster i hvit marmor
af De la Gardie och hans gemål. De förråda en synnerligen
öfvad hand och äro det konstnärligaste arbetet i koret i sin
helhet. Äfven de ha kommit från Leckö, som af bref rörande
grafvarnes fulländning framgår. Svårare är här att kunna
hänvisa på skulptören. De verka alltför konstnärliga och
individualiserade för att Dieussart skulle kunna ifrågasättas.
Någon ledning att sätta dem i förbindelse med IJammoureux,
italienaren Carlo Carove eller någon annan skulptör i den
konstbefrämjande stormannens tjänst har jag ännu ej funnit ^.
^ Var, som bekant, den senare 1823 nedbrända »Dramatiska teatern» vid
n. v. Karl XII:s torg.
* En svart marmorlafla skall förr här haft sin plats. Den hade en inskrift,
som hugläste minnet af grefvens tillträdande till — generalguvemörsbefatlningen i
Lifland.
•’ De båda nämda finna vi i hans ♦»änst pä 1670-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
