- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femte årgången, 1904 /
194

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. P. Melartopæus’ herdabref till Åbo stifts prästerskap 1595

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 MEDDELAHDEN OCa AKTSTYCKEN
om icke hafva skola. Ellies lijka som en part af thesa cere-
monier hoos oss för thenna saken skull äro bortlagda, så kan
thet samma och wäll skee med flere theraf, ther man icke vill
lata sig härom rätt undervisa. Item udi tolfte artiklen om
messone pag. 38: Uphöjelsen, messeklädher, altare och altare
klädher, lius och hwadh meer är af thesse ceremonier, som
här i rijketh, sedan Gudhz reena ord predicat wardt, blifvit
hafva, mage wi lika som villkorlig ting frijth behålda, endoch
slikt i annor land genom samma friheet är bortlagd, doch, kan
någor lägenheeth förefalla, såm kräfver här uthinnan någor
förvandUng, skall thet och vara fridt.
VIII. The grufwa willfarelser och misbruk, som loda
vid thessa ceremonier, skola åss christna beweka, att wi them
falla lata och inthet göra oss öfver them samweth. Förty
ändoch någre äre, som achta them för fri medeU ting och
g^va them inthet meer tillförenne än thet sig böör. Doch
likvell befinner man i sanning, att största deelen och besyn-
nerliga meeninga almogen misbrukar sworliga uphöjelssen, som
man nu här vill bewisa. Till thet första är thet en gruf vil-
farelsse, att fålketh plägar seja, thå the hafva seedt uphöjelssen:
It Jag sog i dag min Crudh och skapare udi prästens handha,
Thetta taalet rimer sig inthet medh then helga scrift. Förty
när Moses begiäradhe see Gudhz härligheeth, Exod. 33, swa-
rade Gud: Tu kant icke see mitth ansichte, förty ingen men-
niskia som mig seer kan lefwa. Och Paulus seger i Timoth.
6: Konungen öfwer alla konungar och herren öfver alla herrar
boor udi ett lius, ther ingen inkomma kan, then ingen men-
niskia seedt hafver, ej heller see kan. Huru kan thå thetta
talet sig bestå, när folketh seger sig hafva seedt sin Gudh
och skapare udi prestens handh. Thet menniskan seer i
prestens hand i uphöijelsen är icke Gudh, uthan thet är brödh
och kalcken, thåU- vinet åu- uthi. Förty thet förvandlar sig
inthet udi Christi lekamen ech blodh, sosom the påweska lära,
uthan brödh är och blifver brödh, vin är och blifver vin, be-
hållandes sitt väsende och skapnat, ja och sedan thet conse-
crerat är. Förty Paulus kallar thet bröd och vin, när thet
ätes och drickes, sedan instichtelse orden äre ther öfver komne.
Doch lickvell under och med thet brödh och vijnet är sanna


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1904/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free