Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - J. Helander. Hedendom och kristendom inom den äldsta svenska missionskyrkan. Fragment ur ett större efterlämnadt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDENDOM OCH KRISTENDOM INOM DKN ÄLDSTA SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2 I
gudarnas vanmakt, tillhörde icke hvarje missionär, och därför
vpro resultaten af deras gärning mycket olika.
De starka viljorna valde själfva sina sanningsprof, och
sedan kristendomen vunnit säkrare fäste i Norden, fingo hed-
ningarna stundom kännas vid en demonstrativ missionsmetod,
som icke ryggade tillbaka för att öfvertyga med våld. Proto-
typerna hade man i berömda frankiska exempel. ^ I Sverige
gjordes de första kända försöken af den engelske fantasten
Wolfred på Olof den heliges tid. Han var en god predikare,
men blef martyr för hädelse mot landsgiidarna. Medan myc-
ket folk var samladt på en kultplats till Tors ära, skymfade
han guden och splittrade Torsbilden med en yxa. Folket sön-
derslet hans kropp och dränkte den i offersumpen. ^ En för-
gripelse mot gudarna hade de eljest själfva att i första hand
vedergälla. » Beviskraften för den kristne Gudens öfvervälde
låg däri att gudarna öfver hufvud kunde skymfas utan ome-
delbar hämnd. Adalward och Egino ådagalade på detta sätt
Kristi herravälde, då de genomreste Götaland och rensade det
från gudabilder, framför allt då Egino nedslog den berömda
Fröbilden i Skara. * Men mot Uppsalatemplet kunde de ännu
icke lyfta sin hand, och det stod ännu som ett monument öf-
ver den tillbakavikande hedendomen, medan Eskil i mälardalen
nedbröt altaren, tempel och belåten och fällde de heliga lun-
darna med sin yxa. ^ Då den kristna maktmedvetenheten växte,
kom en ännu handgripligare missionsmetod i bruk. Det var
länge en fullt kristlig och i allo lofvärd gärning att »örliga
på the Heliga troo» och efter Olof Tryggvasons eller Sigurd
Jorsalafarares praxis kristna med våld och svärd. Höjd-
punkten af kristen riddaregärning nådde Erik den helige, då
han i blodig slaktning »dräp alla thäm, som ey vildo taka vidh
rsptuiso ock raetta troo» och sedan fällde strida tårar öfver
’ Jfr t. ex. Hauck, Kirchcngeschichte Dcutschlands II", 353, 356, 369.
’ Adam af Bremen II, 60.
^ Oi^us Magnus omförmäler i sin Historia de Gentibus septentrionalibus
III, cap. IX ett *vetus proverbum Gothorum*, som uttryckte samma tanke i före-
skriften: »Ne proijciendus sit contus in coclum, undc deosior remittitur clava».
* Adam af Bremen IV, 9 och 29.
* Scriptores reriim Svecicarum II, 397.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
