Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - J. Helander. Hedendom och kristendom inom den äldsta svenska missionskyrkan. Fragment ur ett större efterlämnadt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 J. HELANDER
utåtgående resultat genom anknytning till det gamla. Under
en sakta skeende utmattning af den genuina hedendomens
lifskraft riktades folkbehof och folktraditioner på nya arftagare,
som trädde in i de gamla gudarnas uppgifter. Sedvänjor och
kultplatser, besvärjelseformler och rättsåskådningar bibehöUo
sig med en yttre kristen fernissa. Paganismen förklädde sig
under kyrkligt tolererade former. Jämte en sann och lefvande
kristendom möter man till och med gamla gudanamn, försedda
med kristna epitet, såsom de småländska »Helga Tore-gud
och Frigga», * Helga Tors dag» (Kristi himmelsfärdsdag) och
»Helga Torskälla» eller den från hedendomen troligen upp-
tagna S:t Ingemo i Västergötland ^ Religionsväxlingen genom-
fördes på de gamla kultplatserna, så att kristna tempel restes
där menigheten från fäderna var van att samlas. Källorna
besöktes som fordom 2, och de lokala helgonkultema lånade
drag af uråldrig sed. I.iksom Frö och hans hypostaser för-
des helgonbilderna i procession för att signa äringen, och på
de heliga orterna samlades som fordom votivsaker till tack-
samhet för återvunnen hälsa och gudarnes speciella skydd*.
^ Jfr t. ex. O. MoNTELius, Solgudens yxa ocb Tors hammare, Svenska
FomminDesföreDingeDS tidskrift X, O. Janse, Om Olofskult i Uppland i festskriften
till O. Montelius 1904.
* Jfr A. A. Afzelius, Svenska Folkets sagohäfder III, 120, 130 f.; G.
O. Hyltén-Cavallius, Vårend och Virdama I, 232; Geijer och Afzelius,
Svenska folkvisor, ny uppl. af R. Bergström och L. Höjer I, 411; II, 3SO fi.
* Jfr J. G. Hallman, OlufF Petri Phase... Lars Petri... Lefweme och
Vandel, sid. 146 –47. I motsats mot medeltidskyrkans godtagande af källvatten
jfr den af Caspari till nordfrankiska riket och 8:e årh. bestämda Homilia de
sacrilegiis, citerad i Haucks Kirchengeschichte Deutschlands II H, 393—94. Rö-
rande de genom medeltiden kvarlefvande hedniska folkskicken hänvisar jag i öfrigt
till H. HiLDEBRAND, Sveriges Medellid III, 887 — 89. Troels Lund, Dagligt liv
i Norden, flerstädes, samt till den voluminösa folkloristiska litteratur rörande Sverige,
som finnes förtecknad i Pauls Grundriss der germanischen Philologie III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
