Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 EDVARD WEUMCRANTZ
att afgöra. Huruvida Grabbs kristendomsfrågor voro felaktiga
eller icke öfverlät han åt höga vederbörande att undersöka.
Då någon annan icke heller åtog sig att bevisa sanningen af
anklagelserna för villfarelse i läran, och de af församlingen
hörda vittnena icke hade något att anföra, som kunde ge ens
ett sken af sanning åt ifrågavarande anklagelser, kommo de
att framstå såsom obefogade.
g. Vissa uttryck i Grubbs katekes.
På grund af kommissionskonstitutorialets bestämmelse,
att kommissionen skulle upptaga icke blott hvad konsistoriers
skrif velse till Kungl. Maj: t uttryckligen angifvit såsom ett
oväsende i religion och kyrkodisciplin, utan äfven hvad nämnda
skrifvelse gaf anledning till, upptog kommissionen till behand-
ling jämväl den af kyrkoherde Archtaedius väckta frågan om
undersökning af beskaffenheten af Grubbs katekesförklaring
samt en del andra frågor. I öfverensstämmelse med Archtaedii
hemställan framställde kommissionsledamoten prosten X, Wal-
lerius, med hvilken äfven den andre prästerlige kommissions-
ledamoten, kyrkoherden Z. Plantin, och konsistoriets fullmäktige,
lektor Walanger, förenade sig, fyra anmärkningar mot Grubbs
katekes, nämligen angående hans framställning af sabbaten,
evangelium, Kristi förnedring samt Guds ords indelning.
Sabbaten.
På frågan: Hvilken dag kallas hvilodagen? svarar Grrubb:
»Alla dagar, på h vilka offentlig gudstjänst hålles som sönda-
gar samt högtids- och böndagar, hvilka äro befallde högtid-
ligen att firas.» Häremot anmärktes af de tre of van nämnde
personerna, att man bör göra åtskillnad mellan söndagarna,
hvilka allt ifrån apostlcirnas tid blifvit med den kristna för-
samlingens bifall hållna för hvilo- eller sabbatsdagar i stället
för judarnas sabbat, som var lördagen, och högtids- eller fest-
och helgdagar, som efter kristlig frihet och på öfverhetens
befallning blifvit antagna och inrättade.
TiU försvar mot denna anmärkning anför Grubb, a) att
den sjunde dagen är af Gud i begynnelsen omedelbart in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
