Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET 99
innefattar sådana, hvilka väl kuiina umbäras, men ej förnekas,
under det att Grubb hänförde dem till den första klassen^
innefattande sådana trosartiklar, som för hvarje människa äro
oundgängligen nödvändiga till salighet.
I en till kommissionen ingifven, på latin affattad skrift
framställer prosten Wallerius närmare sina åsikter i föreliggande
fråga. ^ Han uttalar däri den meningen, att orden i Athanasii
symbolum: »Hvilken som vill salig varda» samt: »Den henne
icke fullkommeliga och ren håller, han blifver utan tvifvd för-
tappad evinnerliga» icke kunna hänföras till de stycken, som man
bör veta och icke kan umbära kunskapen om, så framt man vill
varda salig, emedan i motsatt fall ingen af gemene man skulle
blifva salig till följd af bristande kunskap om största delen af inne-
hållet i nu nämnda symbohim, utan att de i stället gälla sådana
trossanningar, hvilka böra hållas så fullkomliga och rena, att
man icke förnekar eller tviflar på någon del af dem. Till stöd
för denna sin mening, erinrar han om, att hela Athanasii sym-
bolum är en försvarsskrift, som visar, hvad Athanasius ansåg
nödvändigt att tro gent emot sin tids kättare och detta alle-
nast i artikeln om Gud och Kristus, hvaraf följer att teolo-
gerna med rätta gjort en åtskillnad mellan det, som man icke
får vara okunnig om, och det som man icke får förneka, om
man vill varda salig. Nödvändigt att veta för hvarje människa,
som vill varda Scdig, ansåg prosten Wallerius, i) att det är
en Gud till, som befaller det goda och förbjuder det onda,
som vedergäller goda gärningar med evig belöning och onda
gärningar med evigt straff, 2) att denne Guden är treenig,
Fadren, som skapat oss. Sonen, som återlöst, och den Helige
Ande, som helgat oss, 3) att hon är en syndare, och att syn-
den förtjänar Guds högst rättmätiga vrede samt timligt och
evigt straff, 4) att Gud dock varkunnat sig öfver oss och
sändt sin Son, som skulle i vårt ställe betala synderna och
förvärfva oss det eviga lifvet, 5) att denna hans Son har
blifvit människa, har lidit och dödt för oss, blifvit begrafven,
uppstått och farit till himmelen till att regera öfver hela värl-
den, samt att han en gång skall återkomma för att döma
’ KommissionshandUngarna n:o 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
