Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. (Forts. fr. 5:te årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 EDVARD WEBMGRANTZ
förrättas i Umeå på samma sätt som i andra församlingar,
anmärker han, att den innebar en önskan, att man skulle
återge dem den beskaffenhet, som de haft i församlingen före
hans ditkomst, och af honom skildrats i § 7 och 8 af hans
tryckta berättelse, en önskan, som han fann oförsvarlig och
trodde, att alla rättsinnige i församlingen skuUe komma att
motsätta sig. Hela församlingen kunde intyga, att det före
hans tid vid katekesförhören gått så till, att folket allenast
fått läsa katekesen utantill utan att underkastas pröfning, huru-
vida de med förståndet uppfattat det i minnet inlärda eller
icke, samt att icke ens någon verksam kontroll öfver minnes-
kunskapens förekomst öfvades, emedan prästen i stället för
att förhöra hvarje församlingsmedlem såU-skildt ställde frågorna
till hela den närvarande menigheten och lät hvem som ville
svara.
Med anledning af begäran att få använda samma tryckta
katekes, som i andra församlingar användes, angifver han or-
sakerna, hvarför han icke velat eller kunnat bruka tryckt kate-
kesförklaring. Dessa voro: i) att han märkt, att folket, när
det fick en tryckt förklaring, på grund af den från barndomen
hårdt inrotade vanan endast läste utantill utan att med för-
ståndet uppfatta hvad de läste, vidare 2) hade han funnit, att
när man muntligen undervisar folket och på det enklaste sått
förklarar hvarje ord och ofta upprepar detsamma och sedan
förhör samt under förhöret samtalar med dem, så att man,
när de gifva ett oriktigt svar, med anledning af det oriktiga
svaret ger frågor, till dess de själfve märka, att de svarat
orätt, de därigenom leddes till att våga bruka sitt förstånd, äf ven-
ledes 3) hade han varseblifvit, att medvetandet om att icke
hafva någon tryckt förklaring att lita på hade gjort folket
både vid preparationen och förhöret mycket uppmärksamt och
angeläget att både med förstånd och minne fatta det som
framställdes, då det däremot, när det hade tryckt förklaring,
ej brydde sig mycket om hvad prästerna muntligen lärde,
emedan det tyckte, att det hade detsamma hemma 1 boken
och kunde lära sig det därur utantill. Därför hade han ock
vid alla tillfällen betygat sitt stora missnöje öfver, att man
hade begynt bruka skriftliga anteckningar frän hans katekisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
