Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - G. Aulén. Ett och annat från H. Reuterdahls Lundatid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 6 OUSTAF ^ULéN
sammaste teolog». Det förtjänar aamfirkas, att Agacdh, några,
är förut, odcsä i bref till Tegnér uttalat helt azidra och synner-
ligen fördelaktiga tankar om Rjeuterdahls. teologiska verk-
samhet För öfrigt utgör v^ tarefvet sjdlft snarasi: en Teder-
läggning af slutorden om Reaterdafals fullkomliga obetydlighet
Thomanda* är, fortsätter A«. en- vida öfverlägsen person.
Miuglig till allt» en riktig »tusenkonstnälr»’. Men hans teolo-
giaka produktion är det icke mycket bevändt med. Hans
afhandling’ om Kristi Gudom ^ är »enhädebe». »Gångea af
hans bevi«iing är, att efter Kristus uppfört sig så inkonse-
kvent — — , så lågt, så oförnuftigt att, vore han människa,
förtjänte han icke ens att sättas vid sidan af Sokrates, måste
han vara Gud . Tendensen må vara hvilkoi som hälst
sä är dock den i afhandlingen utförda dialektiken uppenbar-
ligen falsk. Icke äar Eoistus Gud, för det han är en degraderad
människa?^’ Den som spedmen utgifna afhandlingen om
trons artiklar förklaras vara plagiat I ett bref 6*ån följande
månad ^ försvarar Agardh sig ånyo mot beskyllningen att
kämpa för »det pietistiskt-ortodoxa^ partiet Här blir Tho-
mander ännu värre åtgången. »Frågan är blott den: »är
Thomander denne teologiens återläsare, hvartiU Ahlman velat
göra honom, eller är han en lika stor stympare, som de ofrige
sökandena? — — Thomander är eg blott en erkänd obetyd-
lighet, men äfven, det sämsta af allt, en erkänd plagiator, och
det är just hans okända plagium från en okristim sekt, som
Ahlman och fakulteten i Köpenhamn förklarat för att lofva
åt teologien en ny epok och göra Thomander till en ny
Luther, liksom Reuterdahl länge sedan affekt^at att visa sig
som en ny Melanchton*.
Striden har ej varit en strid om pietism, »utan om hie-
rarki odi ett par obetydliga seminaristers herravälde Ofver
Lunds akademiska konsistorium, hvilket de redan ägde öfver
Lunds Domkapitel odi stift».
En bild af situationen en tid efter domprostutnämningen
och af det slagga partiets önskningar för framtiden — önsk-
ningar, som f. ö. snart blrfvo uppfyllda — , lämnar oss ett
^ Syftar pä Thomanders i Theol. Qvartalskrift 1829 h. 4.sid. i— -32 införcb
uppsats.
^ Agardh till Tegnér 12 maj 1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
