Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - G. Aulén. Ett och annat från H. Reuterdahls Lundatid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KTT OCH ANNAT FRIn H. REUTERDAHLS LUNDATID IQ I
Lund 4 mars 1844.
[Ursäkter för uppskjuten brefskrifning]. Med simpla
affärsbref går det tämligen lätt. Man af gör saken i 10 eller
12 rader och därmed får det vara färdig[t]. När man däremot
skrifver till en vän, behöfver man ett slags stämning. Man
kan icke begagna hvilken ledig stund som hälst; man väntar
och väntar, tills sinnet vill blifva någorlunda lätt och klart,
och så går tiden, och sinnet förblifver lika tungt och omtöck-
nadt, som det nästan alltid är hos oss arma nordbor...
Den nionde febr. nämdes jag till professor^... Biblioteket
behåller jag tills vidare, ehuru jag verkligen icke räcker till
för hvad där är att göra och således starkt tänker på att
retirera. Mina inkomster hädanefter blifva något när desamma^
som de hittills varit. Och hvad som är det bästa: när jag
icke duger längre att arbeta, så behåller jag alla inkomsterna
som pension. Jag behöfver således icke längre kvarstå bland
universitetets personal, än jag där kan göra någon nytta.
Lund 20 april 1844.
[R. omtalar, att han är påtänkt till riksdagsman]. Jag
är alldeles passiv och låter hvad som hälst ske. Gör jag afse-
ende på min enskilda lefnad, så måste jag önska att icke blifva
vald. Ett deltagande i riksdagen är förenadt med de största
obehagligheter, förhindrar all litterär verksamhet och borttager
ett år af lefnaden. Det kan äfven för alltid borttaga hälsa
och krafter. Men å andra sidan har jag väl knappt rättighet
att draga mig tillbaka, ifall — såsom jag nästan tror — ett
förtroende af detta slag skulle tillbjudas mig. Det blefve mig
kanske möjligt att genom ett fridsamt, men dock bestämdt
och kraftigt ord förhindra någon af de galenskaper, som utan
tvifvel åsyftas. Kanske äro mina farhågor för stora; kanske
tänker jag orätt om min förmåga att uträtta något godt. Men
det förekommer mig, som. skulle jag icke kunna äga ett riktigt
godt samvete, om jag nekade att emottaga det för mig inga-
lunda kära uppdraget...
^ I dogmatik och moral. Följande är utbytte R. demia profewnr mot
professuren i kyrkohistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
