Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - S. Gezelius’ reseberättelse från år 1780. Ett bidrag till de religiösa rörelsernas historia i Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 1 8 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEX
Hvad lider du? Blir du öfverfallen med hugg och slag eller
hotad med stegel och hjul för Jesu namns bekännelses skuH?
Bjude vi väl till att förmena dig tro på din Frälsare, och hålla
dig till honom? Har du hört, att vi förbudit dig föra en chri-
stelig och anständig vandel? m. m. Om vi på sådant eller dylikt
sätt hand-hade dig, så kunde du äga någon ordsak till det du
säger; men nu icke. Det enda hvaruti du kan sägas vara något
lidande, är det, att du måst lida och gå den långa wägen
emellan Finnmarken och här. Men hvarföre, mån tro för det
du läser, fruktar Gud och bekänner dig till Jesum? neg, för
dina dårskaper skull är det skiedt, efter du ej velat afstå med
dem, och för det du blandat dig in i det ämbete, som icke
hörer dig till, till hvilket du hvarken blifvit kallad eller sänd,
velat lära och undervisa andra uti saker, som du icke förstår,
gått ifrån det ena huset till det andra, att skaffa dig prose-
lyter och anhängare, förvillande folket, och fördömmande dem,
som icke villja antaga edra hjärne-griller m. m., för sådant
lider du detta och ej för något annat, och menar du väl, att
du derföre förtjänar något pris. Derpå slog jag upp Gezelii
bibel och lät honom läsa i Pet. 4: 15. Ingen ibland Eder Ude
som en mördare, tjuf — eller såsom den träder in i en annans
ämbete jämte förklaringen deröfver. När han det läsit, ärkände
han sig hafva felat i detta mål, och började sagta sig. Derpå
kom åter herr pastor Ericsson och gjorde mig biträde, och då
vi till skiftes arbetat med honom hela förmiddagen måste han
omsider gifva sig vunnen. När han nu funnit och tillstått sina
fel, och lofvat ändra sig, frågade man, om han ansåg det för
ett lidande, att han måst gå den långa vägen hit till oss? Nej,
sade han, jag är deröfver hjärtelig glad och har ej för något
mycket velat det skulle vara ogjordt. Derpå bodö vi honom
vara ståndaktig i hvad han lofvat, och ej låta sig åter bedåras,
när han komme hem, utan tvärt om söka rätta sina grannar
och medbröder uti det de foro viilt, och tillika försäkra dem,
att deras ledare hade fridsens tankar mot dem, i stället de
föreställt sig, att vi voro deras fiender, förförare och förfölljare-
Efter middagen kallade herr prosten honom till sig, och
sedan han länge med honom arbetat i samma ämne, samt ställt
honom före hans fel och villfarelse, feck han under goda löften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
