- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
39

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS ORUBBS UF OCH VEBK8A&IBET 39
Därefter uppläste sekreteraren Ehrencrona det utdrag,
han gjort ur rannsakningsprotokoUet. Med afseende på an-
klagelsen mot Holmqvist och Grubbs piga Anna Lisa Djur-
man, därför att de lett åt pastor Hernodius vid hans utde-
lande af den heliga nattvarden, funno rådsherrarna detta ur-
säktligt, då Hernodius gjort sig skyldig till ett mycket för-
argdseväckande förfarande genom ett oriktig^ handhafvande
af sakramentet. I fråga om smeden Ulander ansågs, att, dä
konsistoriet icke kunnat bevisa, att prosten styrkt honom i
det, som lagts honom till last, Grubb borde fritagas från all
skuld i denna sak, och att denna punkt i anklagelseskriften
alltså snart kunde bli afgjord. Grefvarne Baner och Ducker
ansågo, att man, innan denna punkt kunde afgöras, borde un*
dersöka, om Ulander själf gjort rätt eller illa, i det han gjort.
Grefve Liewen yttrade härom, att det ingenstädes i den heliga
skrift funnes förbjudet, att 4 eller 8 personer komma tillsam-
mans i sina hus och frukta Gud samt underrätta hvarandra i
sin kristendom; han tyckte det vara hårdt och emot den krist-
liga friheten, att, om man hade en granne, som vore i sina
kristendomsstycken väl underrättad, och man ville med honom
umgås för sin undervisnings skull, sådant skulle blifva en för-
ment. Grefve Tessin invände, att som kungl. förordningar
äro emot sådant, så böra de antingen hållas eller upphäfvas,
och så länge detta senare ej skedt, ålåge det rådet att öfver-
vaka deras efterlefvande. Att underhålla gudsfruktan i sina
hus och undervisa sina barn och sitt tjänstefolk däruti inom
slutna dörrar, det höll han före vara hvarje husfaders plikt och
Gud behagligrt; men att låta hvar och en hålla sammankom-
ster och upphäfva sig till lärare tyckte han så mycket mindre
kunna eller böra tillåtas, som sådant skulle med tiden föda af
sig en stor oordning och förvirring. Han ansåg, att en sko-
makare och skräddare ej borde ha större frihet att få predika än
en student, som ämnar blifva präst och ej tillätes predika, innan
han af vederbörande konsistorium blifvit examinerad. Baron
Lagerberg höll ock före, att förordningarna borde efterlefvas.
Lördagen den 30 oktober fortsattes förhandlingarna i
närvaro af Hans Kungl. Maj:t samt riksråden Arv. Horn, M.
Wellingk, G. Cronhielm, N. Tessin, C. G. Ducker, M. J. De la


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free