Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS UF OCH VERKSAMHET 67
huru mycket mer borde ej vi sträfva för den fullkomliga lycka,
som vi kunde vinna i denna och den tillkommande världen!»
utropar förf., »vi som fått andliga krafter att kufva köttets
begärelser.» »Utinam scirent christiani, quanta lateret praero-
gativa in virtutum suzirum exercitio, nuUi umquam labori
parcerent, nam de his meliori utique jure dicere possumus,
quam Cicero de suo honesto, offic. lib. i cap. 5, forma ipsa
virtutis si ocvdis cerneretur mirabiles amores excitaret sapi-
entiae.» Så slutar förf. denna paragraf.
I § 9 visar han, genom att jämföra verkningzirna af åter-
hållsamheten (temperantia) med verkningarna af dess motsats,
omåttligheten (luxuria), hvilken kraft dygdens öfning har att
stärka och fullkomna både kroppens och själens krafter.
»Panaceam et praeservativum universale tam ad sanitatem
conservandam quam amissam restituendam commendamus
temperantiam et animi quietem virtute comparatam», heter det.
§ 10 erinrar om, att måttligheten eller återhållsamheten
afser ej blott kvantiteten utan äfven kvaliteten. Förf. utveck-
lar detta närmcire så, att man bör afhålla sig ifrån det, som
är mest äg^adt att afficiera våra sinnen och hålla sig till det
som minst affiderar dem. »Omnia quae sensus nostros aliquo
modo afficiunt, quo simpliciora sunt et minus sensibilia, eo
magis sunt salubriora et corpori et animae; et quo magis
sensus afficiunt, eo magis officiunt. Ideo quo esculenta sunt
simpliciora et magis insipida, eo sunt salubriora; et inter
omnia potuum genera nulla majorem merentur commendatio-
nem, quam aqua simplex ac insipida; hane merito potum
sapientiae nuncupamus, cum secus quam reliqua omnia non
solum sauguinem fluidum, agilem et aequaliter temperatum
reddat, sed et tam aequabiles generat spiritus animales, qui non
peccant neque in excessu neque in defectu.»
I den ii:te och sista paragrafen besvarar förf. frågan
»Qusenam exercitatio omnium est optima?» och svarar därpå:
Nobis prae reliquis valde placet exercitium patienticB, Est enim
haec mäter omnium virtutum et perfectionum, quas in homine
umquam laudamus.»
Den lilla afhandlingen är, som vi finna, rik på väckande
tankar och har ett bestående värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
