Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o EDVAIU) WERKCRAKTZ
därigenom på något sätt befläcka sig; — — — — 3) efter
den ogudaktiga i själfva verket är försedd med många öfver-
naturliga sakers kunskap och den nog ackurat
han vet, att det är tre personer i gudomen, att Gud
sändt sin son i världen o. s. v.; 4) eftersom i den heliga skrift
stå exempel af de ogudaktigaste människor, till hvilkas lära
Gud själf understundom har hänvisat sitt folk, såsom fariséer-
nas, Matt. 23: 2 — 3; Jud», Matt. 10: i, 4; Bileams, 2 Petr. 2: 15.
Lärd såväl af förfarenheten som de af ett sundt förnuft
tagna skäl håller jag före, att uti saker, som endast äro
praktiska, kan intet vissare och ofelbarare kännetecken, märke
och prof af sanning gifvas, att en lära är sannfärdig och riktig,
än själfva förfarenheten, om nämligen utgången svarar mot
det gjorda löftet, utaf gärningens likmätighet med den före-
sätta regelns föreskrift, det är, om utöfningen, allvarligen in-
rättad efter låuran, frambringar sådan effekt och verkan, som
läran utlofvar^ (sid. 7 — 8).
För att komma till klarhet om, huruvida en pånyttfödds
och en opånyttfödds begrepp om Gud och gudomliga ting
äro skiljaktiga tillrådes af Grubb den, som är ogudaktig att
omvända sig och sedan jämföra de teologiska kunskaper och
de begrepp om heliga saker, som han haft förut, med dem,
som han fått efter sin pånyttfödelse (sid. 21 — 24).
»Jag går i god för och lofvar helt visst», yttrar han
{sid. 24) »att sUdrig några argumenter och skäl, som kunna
blifva däremot andragna, skola kunna förstöra din kunskap,
som du genom ett sådant teologiskt försök har förvärfvat dig,
eller på något sätt göra henne tvifvelaktig, h vilket är det-
samma som har skolat bevisas.»
Grubb befarar alltså jakande den frågan: om en ogud-
aktig och opånyttfödd kan vara en sann teolog.
Såsom afslutning af den föregående och öfvergång till
den följande framställningen yttrar han: »Jag menar nu, be-
nägne läsare, att jag har stått vid min lofven och så slitit den
’ Man jlmföre detta 3rttnnde m«d den åsikt om criterinm veri, tom tyaes
håUa på att arbeta vl% fram inom kunskaptteorierna i vår tids filosofi. Se t. ex.
ptof. V. NorstTöms skrift »Hvad ir sanning?» och A. Bidlcmrs bok »Traas
gruDdvalai».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
