Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILS ORUBBS UF OCH VERKSAMHET 85
och nyttigft att, när man något läser i en bok, man den ställer
sig före» som man ville refutera med något skäl och argument
sententiam auctoris, och ger sig till att däremot uppteckna
argumenter, och, när man har dem funnit, tänker efter huru
man dem åter refutera kan och defendera sententiam auctoris.
Ingen kan fast inbilla sig, huru på detta sättet acumen judicii
skarpes, och cogitationerna in justum motum bringas, samt
hvad stor nytta däraf flyter, och man i studierna tillväxer,
ehuru det synes gå.
I det tredje kapitlet uppmanar förf. en studerande att ej
låta afskräcka sig från att läsa en bok däraf, att han första
gången träffar på sådant, som han icke förstår. Det som han
icke förstår rådes han att gå förbi. För hvarje gång han läser
boken blir det dunkla klarare, och däraf, heter det, kan man
ock se, huru förståndet genom öfningar subtilare blifver, när
man vänjer sig att meditera.
Fjärde kapitlet framhåller, att tankarna böra hållas i
ständig öfning. »Till att skärpa sitt förstånd», heter det, »är
ock mycket nyttigt vid alla tillfällen in vita civili att föda och
göda sin^ tankar, som aldrig eller sällan böra vara fåfänga,
med mediterande öfver allt hvad man ser eller hör, betän-
kande sig att få tillfälle därtill besynnerligen i följande circum-
stantier: Quis, quid, ubi, quibus auxiliis, cur, quomodo, quando.
Dä alltid åtminstone en circumstantia af dessa, om icke flera,
kan suppeditera honom cogitandi mäter iam.»
Kapitlet 5 råder en studiosus sapientise att akta sig för
att fästa sina tankar vid fålfänga och syndiga ting och ger
den som lyder detta råd förhoppning om att bli »ett lumen
sokre in ter obscuras planetas».
I kap. 6 framhålles vikten af att välja studiebana i öfver-
ensstämmelse med sin naturliga begåfning. Emellertid förbises
icke angelägenheten af att hafva en viss grad af allmän bild-
ning »för den nära conjunction som alla discipliner sig emellan*
hafva». »Den som vill vara en god teolog, måste någorlunda
förstå sin filosofi. Ingen kan vara en fullkomlig jurist, som
icke någorlunda förstår teologien. Ingen kan förstå fysiken
sine principiis matheseos.»
Kap. 7 afhandlar användandet af kollegier. Förf. råder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
