Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS ORUBBS UF OCH YERKSAMHST 87
NB ’ de som bäst utföra en materia pläga gemenligen .
sätta därför den slätaste titeln, helst om de eljest äro rékom^
menderade. Att en studiosus sapientise må blifva uppmuntrad
nsed an flit att söka både i lära och lefveme att använda sin
största flit, .vill jäg’ rekommendera honom’ först och främst att .
med betänkande genomläsa Mard Aurelii Philosophi Caesaris
Libros. de se ipso et ad se ipsum, hvaraf han kan se, hvad
en hedning praesterat,. och alltså därigenom éxciteras att öf^-
vergå, men ej undergå . honom, efter hån är en kristen.»
De följande kapitlen handla om de särskilda ämnenas
studium.
Kap. II. Om studiet af latinska språket.
Härom yttrar Grubb: »Hvad språken vidkommer, måste
man väl öfva sig i latin, att det väl förstå, skrifva och tala
’ . men dock alltid komma ihåg, att latin är allenast
som andra språk ett instrumentum communicandi aliis suam
doctrinam; därför måste man intet, som somlige i Uppsala
]däga göra, några ix bortåt lägga sig på eloquentia latina,
^ framt man icke med tiden ärnar bli en professor eloquentiee.
Eljest är det nog, om man kan skrifva och tala korrekt.»
Kap. 12. Om studiet af tyska och franska.
»Den som in studiis humanioribus vill sapere ultra vulpes
måste nödvändigt lära sig tyska och fransyska, åtminstone
att förstå dem, emedan många vackra saker och vetenskaper
i. dessa språk äro skrefne, som ej finnas i latin eller andra
språk. Ty lärde tyskar och fransoser skrifva merendels denna
tiden på sitt eget språk de böcker, som äro af något värde,
så att jag håller dessa språk så nödige som någonsin latin.»
Kap. .13. Om studiet af matematik.
»Det första som en studiosus bör slå sig på är sobria
philosophia. Och som alla discipliner däruti ej äro lika nyttiga
eller nödiga, ty håller jag för xådligt, att man först söker att
lära principia matheseos. Men alltför mycket lägga sig på denna
disciplin håller jag för orådligt för den som intet tänker göra
profession däraf, utan har han tillfälle att göra ett kollegium
öfver Sturmii mathesin juvenDem, är det allt nog. Ty denna
disciplin beror mestadels på minnet, och där man lägger sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
