Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724 (forts. från föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS 6RUBBS LIF OCH VERKSAMHET I I I
Slutord.
Såsom den föregående framståtllningen gifver vid handen^
räknades Grubb af sina motståndare till pietisterna, och för-
följelserna mot honom ingå såsom en länk i den kedja af åt-
gärder, medelst hvilka man sökte motarbeta och undertrycka
de pietistiska rörelserna i Sverige. Pietisterna själfva torde
nog också, på grund af hans personliga fromhet, hans icke
mindre än deras nitiska arbete för uppväckande och beford-
rande af ett sant kristligt lif samt den betydelse, hvilken de
icke utan skåQ inlade i det namn, deras vedersakare gifvit
dem, hafva räknat honom såsom en af de sina. Vi hafva
redan i inledningen antydt, att Grubb icke var pietist, för så
vidt nämligen denna benämning skall känneteckna en person
såsom anhängare af de ensidigheter och skefheter, som fram-
trädde hos den s. k. pietismen, och icke endast utmärka en
person, som allvarligt vinnlägger sig om en sann och lefvande
gudsfruktan. Vi hafva sett, att han under sin vistelse vid
Greifswalds universitet författat och under J. F. Mayers presi-
dium samt till hans fulla belåtenhet försvarat två akademiska
afhandlingar, riktade mot pietismen, att han vid denna tid
kallade sig »en sann och uppriktig ortodox >, att han i sin
afhandling »Otium Lubecense» kraftigt och framgångsrikt för
den kyrkliga ortodoxiens talan gent emot pietismen i en af
de viktigaste punkter, om hvilka de båda riktningarna hyste
olika meningar, samt att han i det förhör, han före sitt tillträde
af Umeå pastorat på konungens befallning inför Uppsala dom-
kapitel underkastades af ärkebiskop Spegel, med kraftiga skäl
vederlade alla de pietistiska villfarelser, angående hvilka han
förhördes.
Ingen anledning finnes att antaga, att Grubb efter till-
trädet af sitt kyrkoherdeämbete ändrat sin förut intagna stånd-
punkt i förhållande till pietismen. Hans skrifter, i synnerhet
de, som afse striden med mag. Telin och prosten Wallerius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
