Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — PROTESTANTISMENS SKTDDSMAKT I EUROPA 1 23
Det är egendomligt att iakttaga, hvilken ställning de
andra protestantiska makterna intogo till religionsfrihetsfrågan.
Hvarken Preussen eller sjömakterna, England och Holland,
önskade allvarligt dess lösning — Englands diplomatiska om-
bud, den lysande hertigen af Marlborough t. o. m. motarbe-
tade den. Han sträfvade att få^ frågan uppskjuten till fram-
tiden, till en blifvande allmän stor fred och sökte på allt sätt
afråda ett ifrågasatt evangeliskt förbund mellan de protestan-
tiska maktema. Och då ett sådant förbund detta oaktadt höll
på att komma till stånd mellan Sverige och Preussen, söker
det senare landets minister, grefve Wartenberg, i bref till
Marlborough lugna honom med försäkran, att traktaten mer
åsyftade den preussiske konungens fördel än något verksamt
steg till protestanternas bästa. Denne furstes af sikter med
fördraget voro också af helt och hållet egennyttig, politisk
natur. Han sökte genom anslutningen till Sverige ett stöd
för sin stigande maktställning.
Of ver Karls politik i detta stycke ligger däremot en
upphöjd idealitet och enkelhet, som just därför syntes sam-
tidens på storpolitikens irrvägar vilsegångne diplomater så
alltigenom obegriplig. Med sitt evangeliska förbund ville
Karl helt enkelt tillförsäkra de protestantiska intressena ett
kraftigt stöd i Preussen och dess konung, då han själf under
fälttåget mot Ryssland icke längre kunde på närmare håll
främja dem. Förbundet kom ock till stånd och visade, att
hvarken sjömakternas framställningar oq;i uppskof med re-
lig^onsfrågan eller kejsarens ömsevisa löften och hotelser
det ringaste inverkat på Karl. Icke heller i hufvudfrågan
vek han en hårsmån från sina fordringar. Det kejserliga
förslaget om ett fördrag, som i religionsfriheten endast inne-
höll en allmän försäkran i motsats till det svenska förslagets
detaljerade bestämmelser, afvisades. Förgäfves sökte kejsaren
hänvisa till sin rätt såsom regent i förhållande till sina egna
undersåtar.
Lika liten framgång hade det kejserliga förslag, som
innebar en tillåtelse, att nya kyrkor byggdes åt protestan-
terna, men ock å andra sidan ett medgifvande för katoli-
terna att få behålla de gamla. Först efter månadslånga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
