Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 H. LUNDSTRÖM
skaror på vägar och stigar, öfverallt där konungen drog fram
för att möta honom med jublande tillrop. Ja, ofta under knäfall
hälsade de honom såsom sin befriare. Under djup andakt
närvoro Schlesiens protestanter vid de svenska regementenas
morgon- och aftonkorum, och igenkände man då med rörelse
egna kära psalmmelodier, enär konungen befallt, att endast
sådana skulle användas.
För kejsaren innebar ju konventionen en djup förödmju-
kelse, då han måst underkasta sig, att en främmande monark
ingripit i förhållandet mellan honom själf och hans undersåtar.
Skarpa voro ock de förebråelser, kejsaren fick uppbära af
påfven särskildt för restitutionen af de katolska kyrkorna i
Schlesien. Men tvifvelsutan var det ett uttryck för det situa-
tionens kraf, i hvilket kejsaren befunnit sig, då han till den
påfliga nuntien i Wien till sin ursäkt yttrade, att han haft full-
giltiga skäl till sitt handlingssätt och »tror jag — tillade han
— att om konungen i Sverige haft påfven så nära [som han
mig], så hade han [Karl] gjort honom [själfve påfven] till
luthersk.^ (Enligt en annan version skulle kejsaren vid detta
tillfälle hafva sag^, att påfven »finge vara glad, det konungen
af Sverige ej begärt, att han själf [kejsaren] skulle bli lutheran,
ty han visste verkligen ej, hur det då skulle ha gåttt).
»In summa — säger den gamle hederlige Göran Nordberg
— ingen seger hade förskaffat konung Karl större beröm än
detta verket och syntes mera vara därmed vunnet, än med
alla fältslag^ Alle evangeliske ansågo konungen såsom deras
beskyddare och blef det namnet, som de svenske hade sig för-
värfvat i tyska kriget att vara hufvud och skydd för evange-
liska läran, nu ånyo stadfästadt vid Sverges krona.»
Under svenskarnes tåg genom Polen sände de schweit-
ziska protestanterna till konungen ett ombud för att begära
hans bemedling hos T.udvig XIV för trosförvandter, som i
Frankrike dömts till galererna. Äfven de ungerska protes-
tanterna uppsökte Karl genom en beskickning, som anlände
till hans läger under tåget mot Ryssland.
Men med Pultava och kulan vid Fredrikshall är det väl
slut med detta Sveriges anseende såsom evangelisk stormakt?
Nej, visst icke. Fortfarande spela sålunda svenske konungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
