Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. Romson. Om dateringen af Georg Normans svenska kyrkoordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 JANNE ROMSON
visitationen i Östergötland, som skall hafva blifvit afslutad
före utgången af juli, så blir tempus a quo för de svenska
artiklarna just nämnda månads slut.
Kunna de då vara utfåb^dade så långt efter den latinska
redaktionen, som årtalet i öfverskriften anger, eller 1541?
Vi vilja i det följande framdraga några skäl, som tala
mot denna tidsbestämmelse.
I svaret på ståthållaren i Västergötland Gustaf Olssons
i^clagearticler» S daterade den 4 febr. 1541, utlofvas att de
inom kort tid kommande andliga ordinantierna skulle innehålla
bestämmelser om, huru det skulle tillgå med »publica peni-
tentia, thet är uppenbar plicht och bott, for then ganske
christelige forsamling, androm till exempel och vederstyggelse;
sama plegsidt mötte man för nöden än nu behålle» *. Här
lofvas således, att ordinantierna skulle innehålla föreskrifter
om en bannlysningsprocedur, som icke upptagits vare sig i
Art. Ord. eller i deras svenska redaktion. Rimligtvis har där-
för äfven den svenska öfversättningen förelegat y&y^ nämnda
svars afgifvande. Samma slutsats kan göras med anledning
af hvad regementsrådets svar innehåller om prästbarns arfsrätt.
Sedan bestämmelsen gifvits, att »prestebarnen mage gå i arf
och behoUe theris fäders effterlefde godz och ägedeler, undan-
tagandes så mygit som inventarium och kirkierne och preste-
stafnerne tillyder», tillägges: »Thet samma schall också yter-
ligere 1 then religions ordnung medt tiden förhandlat och ut-
tryckt blifve.»
Frågan gäller då, när detta svar lämnats.
Detta oafsedt, synes man emellertid kunna komma när-
mare bestämmandet af tidpunkten för de svenska ordinans-
artiklarna, om man tager i betraktande, att just dessa artiklar,
som icke innehållit tillräckliga upplysningar i nämnda hän-
seenden, synas ha blifvit använda vid det »landsting» i Skara,
då Gustaf Olsson förehaft de mål, hvarom han nu skrifvit till
konungens råd ^. Här har nämligen domstolen ogillat ett med
» Hist. Tidskrift 1887 s. 194 ff.
’ A. a. s. 196 f.
" Jfr Lunds univ. årsskrift 1895 I sid. 18 och Tidskrift för teologi 1893,
8. 485 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
