- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjunde årgången, 1906 /
158

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 E. RODHE

detta hänseende. Det kunde därför ej inträffa annat än att
Paterson och Henderson med sitt säregna engelska kynne lätt
skulle taga miste om det andliga lifvets tillstånd här i landet.
De upplysningar de erhållit voro ju också ensidiga.
Då Paterson lämnade Danmark kom han först till Malmö. ^
Han gick upp till kyrkoherden, prosten Christian Schönbéck,
hvilken han fann vara en from, intelligent och mycket vänlig
man. Ånyo frågade han efter lifvet inom svenska kyrkan och
fick samma upplysningar som förut, att det fanns mycket att
göra. Bäst skulle vara för honom att resa till Stockholm.
Det beslöt sig Paterson för, men först ville han dock till Göte-
borg för att rådgöra med Henderson. För en så lång resa
fordrades emellertid mer penningar än han för tillfället ägde.
Ekonomiska svårigheter skrämde honom dock aldrig. Dristig^t
gick han upp till en af stadens främste köpmän och fick
verkligen på sin anvisning på London af denne de medel han
behöfde. Innan afresan uppsQkte han professor Hylander i
Lund och fick genom honom se ett stycke svenskt kyrkolif.
Han följde nämligen med på ett husförhör, som Hylander höll
i sitt prebende. Främlingens förvåning väckte det, när den
stora skaran af gamla och unga i allmänhet raskt svarade på
de framställda frågorna. De okunniga förmanades med skärpa
till större flit. Paterson fick här höra, att det stora flertalet
församlingsbor voro läskunniga, många också skrifkunniga.
Det var ovanligt att finna flera än en på tio eller tolf, som
icke kunde reda sig med bok. Skolor hade man icke, utan
föräldrarna voro sina barns läromästare. Kunskapen i kristen-
domen var icke liten, då alla måste lära sig katekesen. Pater-
son fann dock förhållandena långt ifrån ideala. Illa stämde det
öfverens med hans kyrkoideal, att alla utan undantag fingo
tillträde till de religiösa rättigheterna, blefvo fullmyndiga med-
lemmar i församlingen. Sådant fostrade en nation till religiös
formalism.
Paterson fann vidare, att den tyska neologien om den
franska otron icke hade gjort så stora landvinningar i Sverige
som i Danmark. I stället härskade en död och kall ortodoxi
bland prästerskap och professorer, ehuru icke få voro sådana

^ Paterson a. a. s. 50 ft.-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1906/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free