Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Josef Sjöholm. Henrik Reuterdahls utländska resa 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
minskades också synbarligen. Men den gemensamma vägen var
kort. Drottningen följde sin konung till Möen, hvars höga,
rätt intressanta kritberg vi voro temligen nåu-a. Att få se Möen
var tillräcklig belöning för den krok vi gjort i afsigt att upp-
rätthålla drottningens ära mot konungens. Vi voro ock Fred-
rik så nära, att vi sågo dess manskap. Men då tog han af
till höger (mot Kiel) och vi till venster. »Död och pine>,
sade Lousen, stampande i däck, »att vi icke ett qvarteer forud
gick fra Malmö. Jeg haaber dog, att hvad kongen har seet,
skal laere ham at tale höflig om dronning Maria». Sedan
jagten var slutad, i hvilken både manskap och passagerare
tagit den lifligaste del, och vi från danska öarne vändt oss
mot Tyskland, framcommenderades beef, hvilken förtärdes
under bar himmel med den bästa appetit, promenerades på
däck i den vackra purpurfärgade aftonen, och gicks till hvila.
Föga sömn. Kl. 4 om morgonen är jag åter på däck. Vi
hafva hunnit Riigen. Wismund är redan osynlig^; Jasmund
något bakom oss. Till sjös är åsyn af land alltid intressant,
äfven om landet icke skulle vara det. Men Riigen är det, för
mig i mer än ett hänseende, och gerna skulle jag velat komma
dit. Icke långt från stranden, dock icke så att vi kunna se
det, ligger Altenkirchen, förut Kosegartens, nu Schuberts
ställe. Kanske kommer jag dit en annan gång och får då
äfven se Greifswald och dess lärde och lärdomsanstalter och
Stralsund och den raske Mohnike. Jag riktigt sörjer, att det
ej kan ske på denna resa. Dock de på sjön i helsa och fröjd
tillbragta 12 timmarne ge mig god lust att än en gång be-
gifva mig ut. Kanske är denna lust mindre, då jag återser
Sverige, Wie Gott es will! Må blott kropp och sinne, såsom
nu, hålla sig upprätta. Jag lemnar damcajuten — den är tom
på damer — för att än en gång kasta ett öga till det vackra
Riigen. Luften är visst grå, men mild och lugn och jag går
gerna ensam deruppe mellan den svsirte sjömannen vid stN^^ret
och den ännu svartare machinisten, de ende, som ännu visa
sig på däck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
