Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Josef Sjöholm. Henrik Reuterdahls utländska resa 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELAXDEX OCH AKTSTYCKEN 243
ung man, med de bästa kunskaper och fulländad humanitet
Han gaf mig goda löften i af seende på mitt vistande i Berlin.
Den äldre, fadren, likaledes vänlig och förekommande, visade
en stor tillgifvenhet för nordboame, sade sig blott hafva känt
en svensk, Brinkman, men älskade i honom alla. Han bad
mig återkomma så ofta det var mig lägligt. Hans hus och
väsen syntes mig så angenämt, att jag icke vill underlåta
detta. —
2. Reimer var bortrest till Stuttgart. Sonen, en hygg-
lig yngling, bad mig återkomma och lofvade hvad som af mig
kunde önskas.
3. Ministern D’Ohsson, en liten vänlig, förståndig gubbe,
i tämligen simpel drägt och icke mycket elegantare omgifning,
inlät sig mycket med mig angående svensk historia, i hvars
literatur han dock icke var särdeles väl bevandrad, behandlade
mig mycket förekommande och lofvade optima officta,
4. 5. Klenze och Lachmann, de förut bekanta, kände
genast igen mig, fägnade sig åt den från Lund bekante och
gjorde åtskilliga förslag för hans underhållande. Klenze, ju-
risten, är husägare, har en ypperlig trägård med sydländska
frukter, ett vackert bibliothek och en hygglig familj. T^ch-
mann, sm^rolig, ironisk, men godmodig. — Klenze följde mig
" till TwESTEN en liten, låghalt, mycket rask 50-åring, liflig i
rörelser och tal, till det yttre mindre elegant än de öfriga
Berliname. Hans fru ful, men af ett mycket vänligt och be-
skedligt utseende. I hushållsbestyr, som Tion hade för sig, lät
hon sig icke störa. Det var till hennes fördel, att hon för-
sakade storstadselegansen. —
På eftermiddagen hos Neander. En liten, tyst, mörk,
nästan förlägen man, utan något uttryck i ansigtet, ögonen
nedslagna, men när de någon gång visade sig, klara och
vackra. Hans tal fåordigt, öfvertänkt, allvarligt. Samtalet
med honom temligen långt.
Tandvärk och trötthet hindrade mig från att i dag gå
vidare. Med dem jag hittills sett var jag icke illa belåten.
Dock skall det vara ett af mina fel, att jag tycker för väl om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
