Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Kluge, Otto. Die Idée des Priestertums in Israel-Juda und in Urchristentum. Ene religionsgeschichtlicher und biblisch-theologischer Vergleich. Anm. af J. Walles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 ORAXSKNIKOAR OCH AXMÅI^^INGAR
karakteristikum, nämligen mysteriet. Likväl läsa vi strax
nedanför i samma foretal: »Jag har i det följande uppfattat
prestadömet såsom en produkt af reala förhållanden — äfven
idéerna hafva sin rot i den materiela marken, växa och förgåls
med den. Denna sats, som Karl Lamprecht ånyo bräkt till
heder med hänsyn till den allmänna historien, gäller också för
religionen . . . ».
Motsägelsen i företalet är typisk för arbetet i dess helhet.
A sid. I ff. bringas kulten och prästadömet icke i förbindelse
med mysteriet utan härledas från människans känsla af skuld.
Denna känsla är en personlig ansvarskänsla inför Gud, hvilket
framhålles gent emot materialisterna. Liksom alla andra folk
vände sig därför äfven Israel till Gud i kulten. »Grunden här-
till ser jag», säger författaren, »för det första i folkets före-
ställning om Gud som den oinskränkta herren öfver ödet och
den därur uppväxande beroendekänslan, för det andra i den
religiösa värderingen af skulden och den henne förorsakande
synden såsom ett upphäfvande af kärleken till Gud, affall från
Gud». Sålunda är det dock icke blott synd- och skuldkänslan
utan äfven beroende-känslan i största allmänhet, som ligger
till grund för kulten. Men i det följande tages åter hänsyn
endast till synd- och skuldkänslan; det är den. allena, som för-
klarar kultx^n och prästadömet.
»Prästadömets egendomliga karaktär uttryckes genom
dess, församlingen öfverordnade, medlareställning mellan den
och Gud i och för utöfningen af den sakramentala kulten. Så
också vid det israelitiska prästadömet». Äfven här kommer
strax pfterät helt oförmedladt en motsatt utsaga, nämligen att
prästerna »genom konstlad systematisering af rituela former
och mekanisering af den offentliga gudstjänsten tillförsäkrat
sig monopol öfver kulten och vunnit den nästan oinskränkta
auktoriteten öfver folklifvet». A ena sidan alltså hör det till
prästadömets väsen, att det skall vara åtskildt från folket och
medla mellan detta och Gud, å andra sidan hafva prästerna
genom allehanda finter kommit i besittning af kultmonopol.
Om nu än de båda utsagorna icke behöfva stå i oförsonlig
strid med hvarandra, så har dock författaren ingenting gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
