Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Holm, Rurik. Joannes Elai Terserus. Biografisk studie. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 305
biografien öfver ett par veterligen förut okända detaljupplys-
ningar om domkapitlens verksamhet i Vesterås och Åbo,
hvilka belysa frågor af större räckvidd. — Men läsaren torde
mera intressera sig för hufvuddragen i Terserus’ lif, sådant det
tett sig enligt Holms undersökningar.
Jöns Elofzson (Joannes Elai) Terserus föddes i mars 1605
i Leksand i Dalarne, den 5:te i ordningen bland 12 syskon.
Fadern var kyrkoherden Elaus Terserus, en i flere afseenden
betydande man. Sonen kom ock tidigt i beröring med fläktar
från stora världen; viktigare var kanske, att han blef intimt
förtrogen med Leksandsbönderna, deras behof och bildnings-
ståndpunkt. Tidigt röjde han sin stora begåfning; fadern och
efter dennes död styffadem Uno Troilius uppmuntrade hans
studier. Af sin informator Jonas Columbus infördes han ock
i musikens värld, för hvilken han var af naturen väl begåfvad,
16 19 kom han till Vesterås’ skola, samtidigt med Rudbeckius’
biskopstillträde; han fick ock genomlefva skolans fullständiga
omdaning till gymnasium. Bland kamraterna i skolan slöt han
nära vänskapsband med Matthias Mylonius, den blifvande store
statsmannen Björnclou; vänskapen varade lifvet ut och skulle
för Terserus bli betydelsefull. Från Vesterås flyttade Terserus
1623 öfver till Örebro skola, som nu under Jakob Rudbeckius’
ledning stod i högsta anseende; här atrbetade han träget 3 år.
Han fick tidens vanliga lärda skolbildning; men han var en
för ursprunglig och äkta folklig natur för att kunna helt in-
pressas i den stående lärdomstypen; han skattade föga åt
retoriken och behöll förmågan att skrifva populär svenska.
Från Örebro vände Terserus åter till Vesterås, där han
som lärjunge tillika tjänstgjorde som lärare i trivialskolan. Då
fick äfven han 1627 känna fläkten af Sveriges stormaktsställ-
ning. På biskop Rudbeckii bekanta visitationsresa till Estland
medtogs den unge T. som notarie; biskopen själf inköpte, hvad
han behöfde >af kläder och annat». Många praktiska kyrkliga
inblickar vann han under de svåra förhandlingarna i Reval
och annorstädes. Af oskattbart värde måste ock den dagliga
samvaron med en så öfverlägsen personlighet som Rudbeckius
ha varit. Viktigast var dock kanske den inblick, som resan
gaf honom i böndernas sociala förtryck och adelns oresonliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
