Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Holm, Rurik. Joannes Elai Terserus. Biografisk studie. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKMNGAR OCH ANMÄLNINGAR. 3 I I
den Messeniska rättegången, men utan resultat; han synes ock
hafva varit fullt oskyldig. Hans karaktär egde onekeligen
kantigheter, som nu skarpt framträdde och kunde gifva anled-
ning till berättigadt klander; men vi få icke glömma, att han
bars af en varm kärlek till sitt land och en klar insikt om de
faror, som raidt i dess storhet hotade det. — Författarens sätt
att använda källorna till 1650-års riksdag i förening med fram-
ställningens detaljrika liffullhet gör kapitlet om »Terserus i det
politiska lifvet^ till afhandlingens intressantaste.
Ar 1658 utnämdes Terserus till biskop i Åbo, ej minst
genom Karl X Gustafs inflytande; denne var en man, som väl
förstod att uppskatta T:s karaktär och ståndpunkt. Eget nog
fick T. härvid som förläning några lundensiska kapitelgods.
* Sonen af den gammalsvenska bygden vid Siljan, som stod i
begrepp att från sin verksamhet vid den fosterländska odlingens
centralhärd öfvergå till en ny ledande ställning i riksdelen på
andra sidan Bottenhafvet, bief sålunda genom personliga in-
tressen knuten äfven vid det först nu med svenska väldet
förenade landet vid Öresund». Teckningen af Terserus* verk-
samhet som biskop tillhör andra delen af biografien, som ännu
ej utkommit, men om hvilken författaren i inledningen säger,
att den redan till stor del ligger färdig i manuskript. Vi
motse med spänning denna del, däri äfven den synkretistiska
srtidens stora slutakt skall få sin belysning. — Innan Terserus
öfverflyttade till sin nya biskopsplats, kom han emellertid att
taga del i det väldiga arbete på ny kyrkolag, som med 1640-
talets slut begynte. Åt detta Terserus’ arbete egnar författaren
de sista sidorna af den utkomna delen. Det ligger nära till
hands att notera, att författaren här accepterat den uppfattning
om den verkliga innebörden af striden om consistorium gene-
rale, som anmälaren i motsats mot det traditionella fördömandet
sökt häfda (i en afhandling om Johannes Matthiae): att Gustaf
Adolfs kyrkliga öfverstyrelse åsyftade att gifva både lekmän
och (högre och lägre) präster deras rätt och ansvar i kyrkans
ledning att så inordna henne som ett led i det nyskapade
nationella statslifvet, och att biskoparnes ur hierarkisk åskåd-
ning framsprungna motstånd fick till slutresultat den oorgani-
serade kyrkans motståndslöshet mot envåldskonungadömets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
