Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Kunze, Joh., Stange, C. Quellenschriften zur Geschichte des Protestantismus. 1. Die ältesten ethischen Disputationen Luthers. Hrsgb v. C. Stange. 2. Die Wittenberger Artikel von 1536. Lateinisch und deutsch. Hrsgb. v. G. Mentz, 4. Luthers Sermo de poenitentia 1518. Hrsgb. v. E. F. Fischer. Anm. af E. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3l8 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
användning under förhandlingarna. Men sådana som artiklarna
nu föreligga, finner utg. dem vara ett verk af de Wittenber-
gerteologer, som deltogo i underhandlingarna, nämligen Luther,
Melanchton, Bugenhagen, Jonas och Creutziger. Med
Seckendorf anser utg., att artiklarna kunna betecknas som
en »repetitio et exegesis quaedam Augustana? confessionis*
och finner beviset härpå däri, att Conf. Aug. dels upptages
ordagrannt, dels förklaras, det senare ofla med tillhjälp af
Apologien. Blir åter fråga om hvem som uppsatt eller för-
fattat Wittenbergerartiklarna, så finner utg. det tämligen
afgjordt, att Melanchton det gjort. Ej blott »Anklänge>
utan ordagranna lån af hela satser och stycken ur Loci com-
munes liksom språk och innehåll synas utg. lämna bevis
härför. Af Luthers ande finner han vid en jämförelse med de
schmalkaldiska artiklarna föga. Luther har emellertid gillat dem
och sagt: »Sådana artiklar rimma sig väl med vår lära».
Men de utgjorde på samma gång det yttersta medgifvande,
som Luther fann möjligt, l^tg. finner för sin del, att bekän-
nelsens hufvudpunkter väl icke uppgifvits men att tillmötes-
gåendet är öfverraskande stort både i formen och med hänsyn
till frågor af sådan vikt som de, hvilka rörde goda verk,
kloster o. d.
Trots den lofvande början biet dock intet af det hela. I
sitt svar på petitionen af den 25 dec, hvilket framlämnades i
Wittenberg den 1 2 mars, hade Henrik kraft återtjänster i form
af ryttare eller skepp, understöd i sin äktenskapsprocess, be-
skickning till England och mildring i Conf. Aug. och Apolo-
gien. Tyskarne voro i allmänhet icke villiga att ingå på allt
detta. En beskickning beslöts väl, men kom ej att afgå.
Förhållandena i England togo ock en oväntad vändning och
inbjödo ej till närmare förbindelser.
I Tyskland råkade därför Wittenbergerartiklarna snart i
glömska och fingo ingen vidare betydelse. Större blef deras
betydelse i England, äfven om de ej skulle komma att utan
vidare antagas af Henrik. Prof. Mentz finner i sin under-
sökning full bekräftelse på Rankes förmodan, att de pro-
testantiska elementen i de 10 artiklarna af 1536, gå till-
baka till förhandlingarna i Wittenberg. Mellan de 10 artik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
