Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRLIi^VANDE MED SVERIGE 1 95
Ständerna öfverlämnade frågan i konungens hand, men de ut-
tcdade dock, att provinsernas inbyggare småningom med för-
behåll af deras privilegier måtte lämpas efter svensk lag och
konstitutioner, men det vore af nöden, att de »humant så i
världsliga som i kyrkliga angelägenheter blefve trakterade». ^
Konungens plan till uniformitetsarbetet i de skånska land-
skapen, sådan vi sett den utvecklad i instruktionen för 1658
års kommission, vann sålunda ständernas bifall. Det var emel-
lertid Karl X Gustafs mening, att de skånska landskapen dock
skulle i förhållande till den öfriga delen £if riket intaga en viss
särställning, om det än var hans syfte att införlifva dem med
den svenska staten närmare, än hvad Roskildetraktaten tillät. ’
Ett par månader efter instruktionens utfärdande ändrade
emellertid konungen ståndpunkt. Han förklarade nämligen i
en till kommissionen afgifven resolution, dat. den 21 maj, att
fredstraktatens bestämmelser om de gamla lagarna skulle upp-
rätthållas. ’ Anledningen till denna ändring i konungens planer
var säkerligen delvis den, att han ville vinna den skånska adeln
i händelse af ett nytt krig med Danmark. Hos såväl detta
stånd, som g^ick i spetsen för värnande af landskapens själf-
ständiga ställning, som hos de öfriga stånden växte emellertid
misstämningen mot Sverige alltmer. Efter fredsbrottet med
Danmark 1658 återvände därför konungen till sitt förra pro-
gram.* Nu var det emellertid icke hans mening att låta Skåne-
landskapen behålla sin särställning, som han tänkt sig i in-
struktionen af den 15 mars, utan rlu ville han fullkomligt
införlifva dem med det öfriga Sverige. ^ RoskUdefredens be-
stämmelser betraktades som fullständigt upphäfda.
Genom Karl X Gustafs år 1660 timade död ändrades
ställningen för en tid. Genom freden i Köpenhamn samma år
tillförsäkrades ständerna i de skånska landskapen å nyo bibe-
^ Tham, W., Bidrag till svenska riksdagarnes historia, I, 44.
* Fabricius, i, 59.
* Ibm, 59.
* Ibm, 76.
’^ I sept s. å. yttrar han på Kroneborg: »Nu är bästa tid att bringa Skåne
till conformitet med Sverige, att icke hafva statum in statu. Nu fogh med dem.»
Carlson, F., Sveriges historia under konungarna af det Pfalziska huset, II, 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
