Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 AUGUST HALL£KBERG
skånska ständernas besvär lofvade den också, att den ville »med
det forderligaste förordna en kommission dit neder åt, som alla
fel noga efterse och därtill nödiga böter skaffa skall ^. ^
Följande år, 1669, sattes denna plan i verket. Det yp-
pade sig emellertid svårigheter att få personer, som voro lämp-
liga och villiga att åtaga sig det kräf vande och grannlaga
uppdraget. Först ämnade man nedsända trenne personer, men
sedan nöjde man sig med två. * Dessa blefvo Claes Rålamb
och Johan Nilsson Gyllenstierna. Af dessa sökte i synnerhet
Rålamb att blifva kvitt det fordrande uppdraget, men man
lyckades slutligen öfvertala honom att åtaga sig det. Gene-
ralguvernören i det skånska guvernementet, som nu var Gustaf
Baner, skulle biträda kommissonen.
Rikskanslern hade i rådet framhållit, att det skulle blifva
en svår kommission; * huru omfattande och af huru olika art
dess uppgifter voro, framgår af instruktionen, hvilken liksom
fullmakten utfärdades den 2 1 augusti. * Instruktionen inne-
håller icke mindre än 20 särskilda punkter, h vartill är fogadt
ett särskildt sekret bimemorial. Den första punkten upptog
särskildt kyrkliga förhållanden såväl beträffande läran, kyrko-
tukt, ceremonier som kyrkans och skolans ekonomiska ange-
lägenheter. Biskop Winstrups ämbetsförvaltning och hans
förhållande i andra hänseenden ålades kommissionen särskildt
att undersöka. Äfven frågan om införande af en för hela ri-
ket gemensam kyrkoordning skulle kommissionen upptaga till
öfverläggning med ständerna. Hvad kommissionens befogen-
het beträffar, skulle den hafva »fullkomlig makt och tillstånd
icke allenast att inquirera och rannsaka, utan ock att rätta,
bota och remediera allt det, som i kraft och till följe af Sve-
riges lag, laga stadgar, recesser och ordningar samt hvars och
ens ämbetes instruktion eller K. Mrts förriga resolutioner rättas
och botas kunde och borde». Men i »det öfrige, som där icke
* WÄGNER, S. 28.
» Rådspr. 8/7, Vö, V: o. »V» 1669. Föret föreslogos Sten Bjclke. Görto
Posse och Claes Rålamb.
3 Rådspr. 72 166Q.
* R. R. Tryckt hos Wägner i hans anf. arb. Afsikten är icke här att i
detalj redogöra för densamma, dä detta kommer att ske i de särskilda kapitlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
