Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKInBS kyrkliga INFÖRLirVANDE MED SVERIGE 20$
Hvad stiftsstyrelsen beträffar, borde kommissionen under-
söka, huru den skulle kunna bringas till större likhet med
svenska förhållanden; anledning och tillfälle därtill ansåg man
sig hafva, särskildt emedan domkapitlet syntes »expirera», då
dess inkomstkällor anslagits till akademien.
Hade regeringen rätt enligt fredstraktaterna att genom-
föra uniformitet mellan de skånska landskapen och det öfriga
Sverige? I instruktionen söker regeringen visa, att den ägde
en sådan rätt. Det heter i denna, att landskapens ständer
icke kunde med skäl pretendera annat än att mainteneras vid
det, som blifvit dem lofvadt in pactis, och att annorledes icke
hade blifvit dem lofvadt, än såvida det icke contrarierade
riksens fundamentallagar. Detta var ett sväfvande uttryck,,
som intagits i såväl Köpenhamnska som Roskildeska freds-
traktaten, och regeringen begagnade sig nu också däraf. ^ Den
förklarade nämligen vidare, att någon mera fundamentallag
funnes icke än »rikets trygghet, som uti uniformiteten består*. *
En annan rättsgrund, som regeringen också stödde sig på, var
den af de skånska ständerna godkända och underskrifna Malm6
recess. I denna hade de ju icke principiellt motsatt sig ett
framtida utbyte af den gällande kyrkoordningen mot en för
hela riket gällande. Man hade hänskjutit frågan därom till
generalkonsistoriet på riksdagen. Ständerna hade i samma re-
cess för öfrigt förklarat sig »önska och åstunda således att in-
corporeras och förbindas med Sveriges rikes ständer och invå-
nare, att såsom de äro under ett hufvud, de ock tillika uti
en kropp förenas och för inbördes ledamöter skattas och er-
kännas måtte.» ’
Anledning till påskyndande af uniformitetsarbetet var den
afvoghet mot regeringen och uppsvenskarne, som hystes af
landskapens inbyggare. Om provinserna närmeire införlifvades
’ Begreppet fundameDtallagar definierades af LoccENius såsom de lagar,
bvarpå koDaDgamakteo och staten var grundad, d. v. s. konungens och ständemas
ömsesidiga förbindelser vid den förres öfvertagande af kronan. Denna uppfattning
kom småningom att blifva gållande. Fabricius, I, 50, II, 37 och 44.
’ Detta var en ny definition af begreppet leges fundamentales och var, som
Fabricius säger, säkerligen uppfunnen för tillfället. Fabricius, II, 231.
* Sjöborg, a. a., s. 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
