Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRLIFVANDE MED SVERIGE 20g
visserHgen icke något om de personer, som skulle företaga
sammanjämkningen mellan svensk och dansk kyrkolag, men
höll dock före, att endast prästerskapet behöfde granska sam-
manjämkningsförslaget.
Pä prästerskapets framställning gaf Rålamb å kommis-
sionens vägnar delvis samma svar som å adelns utlåtande, näm-
ligen att regeringen icke ämnade beröfva någon hans rättig-
heter. Vidare svarade han, att hvad kombinationen mellan kyrko-
ordningarna beträffar, vore ståndets svar likmätigt med K.
Maj:ts intention. Då prästerskapet i detta svar uttalat sig för
båda kyrkoordningarnas förening till ett »corpus sub communi
titulo», menade dock säkerligen Rålamb därmed icke alldeles det-
samma som prästerskapet. Att döma af dess utlåtande menade
detta stånd, att bägge ordningarne skulle bestå hvar för sig täm-
ligen ograverade, under det Rålamb icke kan hafva tänkt sig
detta »corpus sub communi titulo» annat än som en samman-
arbetning enligt de grunder, som uttalats såväl i 1668 års
riksdagsbeslut som i regeringens instruktion för kommissionen
och i den af denna till landskapens ständer aflåtna proposi-
tionen.
Allmogen förklarade sig vilja förblifva vid den kyrko-
ordning, »som landet är uppdraget med» och Kristian IV:s
recess; vidare uttalade ståndet en önskan, att det andliga stån-
det måtte nöja sig med de rättigheter, som recessen föreskref. ^
Ståndet uttalade sig icke alls om någon uniformitet i kyrko-
väsendet, hvilket gaf kommissionen anledning till det svaret,
att ståndet icke uttalat sig om själf va saken, d. v. s. kommissio-
nens förslag tin en sådan uniformitet. Allmogen var för öfrigt
det stånd, som allra segast höll fast vid den gamla ordningen i
kyrkoväsendet; äfven vid andra tillfällen uttalade sig ståndet
för att den måtte bibehållas. * Om gången af underhandling-
arna mellan ständerna veta vi ingenting; hvarken landtdags-
akterna eller kommissionens protokoll nämna någonting därom.
Det blef emellertid den mening, som adeln och borgerskapet
uttalat, som segrade. Liksom fallet hade varit vid 1668 års
riksdag, öfverlämnades frågan om kyrkoordningens omarbe-
» K. Pr. "A» 1669.
• K. Pr. "A 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
