- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Åttonde årgången, 1907 /
221

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SkInES kyrkliga INFÖRUPVANDE MKD SVERIGE 221
kyrkoområde, och hvad Skånelandskapen beträffar, var detta
fallet ännu i midten af det lyrde århundradet. ^
Befolkningen i de skånska landskapen lefde vid denna
tid på sina håll i stort ekonomiskt betryck; därom vittnar det
vidt utbredda tiggeriet. Detta var delvis en följd af de före-
gående krigen. Man kan emellertid icke säga annat, än att
försörjandet af de fattiga all tid J hade legat den danska kyrkan
varmt om hjärtat. Redan i ordinantian funnos bestämmelser
därom, hvilka sedan kompletterades gång efter annan. Sär-
skildt anmärkningsvärd är den stora tiggareordningen af år
1587.* Hvar socken och hvart härad på landet och hvar stad
skulle enligt denna underhålla sina fattiga. Dessa skulle hålla
sig vid bettlandet inom hvar sitt område och skulle därför af
sockenprästen och magistraten förses med socknens tecken;
stränga bestämmelser funnos ock mot friskt och arbetsfört
folk, som löpte omkring som bettlare. 1643 års recess innehöll
förordning om att också en fattigstuga skulle byggas för
hvar socken. ^ Dessa åtgärder tystade emellertid icke klagomå-
len öfver bettleriet. Anledningen därtill var delvis den, att det
icke alltid var verklig nöd, som tvang personer att gå omkring
och tigga, utan att det ofta var lättja, som därtill var orsaken.
Man klagade öfver, att starka och friska karlar löpte omkring
på vägarna och antastade de resande. De ofvan nämnda
zigenarne drogo bettlande omkring. Äfven i det öfriga Sverige
förspordes under hela förra hälften af århundradet samma klago-
mål öfver det öfverhandtagande tiggeriet som i de skånska
landskapen. Fördenskull hade därstädes år 1642 en tiggare-
ordning utfärdats. * Enligt denna skulle de fattiga så vidt möj-
ligt upptagas i fattigvårdsanstalter, men behöfde någon bettla,
skulle han på kyrkoherdens rekommendation ha prostens till-
låtelse därtill. Kommissionen ålades nu af regeringen att
söka ordna förhållandena enligt gällande bestämmelser i de
skånska landskapen. Den skulle efterse, huruvida »några
lättingar antingen i städerna eller å landet lidas, som sitta på

* KocH, a, a., Kirk. saml. 5 R., I, 175.
* RuRDAM, II, 420.
* RORDAM, III, 309.
* Anjou, a. a., 362.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1907/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free