Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRLIFVANDK MED SVERIGE 223
generalguvernementets kyrkor. ^ Någon genomgripande änd-
ring i detta afseende genomfördes dock icke ännu på lång tid.
År 1 68 1 framkom den dåvarande generalgxivernören R. von
Ascheberg med klagomål öfver det myckna koUektupptagan-
det. * Han menade likväl icke, att det skulle alldeles afskafFas
utan tillåtas endast med »expresse tillstånd ^.
I samband med tiggeriet synes vid denna tid tjufveriet
äfven hafva varit en formlig landsplåga. Bönderna på somliga
orter beröfvades sitt husgeråd, sina redskap och t. o. m. sina
kreatur, så att mången därigenom blef alldeles utarmad. Det
var i synnerhet de svenska soldater, som voro inkvarterade
hos allmogen, som gjorde sig skyldiga till dylik framfart. ^ Värst
synes norra delen af Skåne, Göinigehäraderna, hafva varit ut-
satt för detta onda, där tjufband och stråtröfvare hade lätt
att dölja sig i de stora skogarna. Såväl adeln som präster-
skapet klagade däröfver jämte allmogen.* Kommissionen
kunde emellertid endast hänvisa till den världsliga myndighe-
ten, som skulle uppsöka de brottsliga och laga, så att de straf-
fades enligt lagen.
Öfver allt var icke det andliga och sedliga lifvet i sådant
förfall, som den ofvan gjorda skildringen antyder. Så synes
det hafva varit bättre ställdt i den östra delen af Bleking i
detta hänseende än i de mellersta och västra delarna. Kyrko-
tukten hölls där vid makt enligt gällande ordning, och man
såg där icke genom fingrarna med syndares och synderskors
bestraffande. * I norra delen af Skåne klagades det visserligen
öfver att folket förde ett ogudaktigt lif och var trögt att anamma
salighetsmedlen,® men från öfriga] delar af Skåne förspordes icke
några klagomål af denna art. Häraf kan man sluta, att det
var sämre ställdt i afseende på andligt och sedligt lif i de mera
obebyggda delarna af stiftet. Ett lands naturförhållanden ut-
öfva ju i sin mån inflytande på dess inbyggares andliga stånd-
punkt De n södra delen af Skåne med sin tätt befolkade slätt-
> K. Pr. »Vi 1670.
» Ascheb. till K. M:t V» 1681.
■ Fabricius, ir, 196.
* K. Pr. ’7io och -’^’lo 1669, *h 1670.
* K. Pr. Vio 1669.
« K. Pr. "/lo 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
