Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Lundström. Anteckningar om en märklig folkpredikant och »vetenskapsman» från Linnés dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 H. LUNDSTRÖM
synes emellertid snart ha kommit i rop såsom predikant, enär
han 1725 uppvaktades af en deputation från Katarina försam-
ling, hvilken framförde en önskan, att han vid den dåvarande
komminister-ledigheten i församlingen ville låta »höra sina
ämbetsgåfvor» i församlingens kyrka. Så skedde ock med
den påföljd, att han vid valet erhöll så godt som enhällig
kallelse. Under den korta tid af två år, som Westbeck verkade
såsom komminister i Katarina, synes han i ovanlig grad hafva
förvärfvat sina åhörares förtroende och kärlek. Församlingen
sökte ock sedermera, ehuru utan framgång, återbörda honom
såLsom kyrkoherde.
År 1726 mottog Westbeck patronell kallelse till Öster
Löfsta pastorat i ärkestiftet af herr Carl de Geer till Leufsta.
Med mycket oblida ögon såg dock Uppsala domkapitel
denna kallelse. Efter mottagandet af de Geers kallelsebref beslöt
domkapitlet att före fullmaktens utfärdande af honom inhämta
bestyrkt afskrift af det kungliga bref, hvarpå han grundade
sina anspråk på patronatsrätt. ^ Sedan Kungl. Brefvet af den
26 juni 1722, h varigenom de Geer tillförsäkrades den ifråga-
varande rätten, i vidimerad afskrift blifvit företedt, företog sig
domkapitlet att pröfva själfva sakfrågan eller, såsom det heter,
»vokationen». Resultatet blef, att man beslöt låta en ny skrif-
velse afgå till de Geer, hvaruti följande synpunkter gjordes
gällande. Först och främst hade Westbeck så nyligen erhållit
kallelse till den plats, han f. n. innehade, att han icke lämpligen
borde nu transporteras. Vidare hade han befunnits vara »utaf
ett annat och främmande stift, uti hvilket han både född och
ordinerad ärt. Framdeles kunde han väl tänkas vinna en
»anständig befordran» utan att därför behöfva utträngu eller
vara till hinder för någon prästman inom ärkestiftet, i hvilket
redan många nog, synnerligast under krigsåren »på det sättet
inkommit». Domkapitlet höll också före, att K. M.ts vilja
vore, att »de, som infödingar äro i stiftet, skola hvar efter
lärdom, merit och lefveme hälst och framför andra ihågkomna
blifva». På grund af dessa skäl ville domkapitlet, innan det
företog ärendet till slutligt afgörande, först och främst försöka,
* De Geers bref af *’A 1726; doinkap:s srarsskrifvebe V» s. 1 B. I, 18.
U. D. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
