- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Åttonde årgången, 1907 /
258

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Lundström. Anteckningar om en märklig folkpredikant och »vetenskapsman» från Linnés dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258 H. LUNDSTRÖM

de wäl få derigenom af herdar, men intet gagnet. Sä seer tu,
at the, som gångne äro igenom denna dören, äro intet alle
sådane herdar, dem du kan ärkänna för rätta. Så bör tu ock
2) weta på tin fråga, ^ at prästwigningen och händers pålägg-
ning intet här förstås med * dören ; fastän alla, som offentelige
lärare wara skole, måste änteligen efter andans ordning gå
genom den dören, så will dock Jesus sielf intet ehrkänna;
intet will han heller, at du skal hålla dem alla för rätta herdar,
som gå derigenom, ty den dören är ock alt för wijd både
derföre, at biskopar, som prästwigningen förrätta, åiro inga
gudar, som kunna see folk in 1 hiertat, såsom ock derföre, at
biskopar etc. äro offta sielfva glupande ulfvar, som see på sit
egit, och öpna denna dören för uppenbara glupande ulfvar, så
lärer tu, at när tu seer en, som kraga och kappa bär, du intet
straxt derföre kan känna honom för en rätt herde. Så bör
tu ock 3:0 så mycket mindre här förstå med dören den dören,
som så många sträka igenom, när en mor eller dotter i huset
måtte bli dem en dör in uti fårahuset Aldrig mins jag, at jag
sedt det i Gudz ord, det han säger, at den som går genom
den dören, är herden til fåren. Så lärer tu, at straxt en har
friat sig til ett herdaämbete, du honom icke derföre straxt kan
känna för en god herde, effter den dören är så wiid, at hon
släpper in flere tiufwar än herdar. Så kan tu 4:to än mindre
säija, at de gå genom rätta dören, som igenom löpande, bu-
gande och backande, kiöpande, genom gåfwor och skiänker,
mutor och ränker inslita, bånga, bryta sig in, hwar de wilia,
i fåraihuset. Nej, och Nej ! De arma fåren blöda än i dag til
sine siälar af sådane ulfwars mordiska tänder, som intet för
Guds skull ha slagit sig in i fårahuset. Stackare de fåren,
som en sådan tiuf och mördzire ha fått til herde! Så seer du,
at denne döran är altför wijd, effter hon släpper in bara tiuf-
war och skälmar, mördare och röfware. Desse dörar äro altför
wijda, så at man deraf icke känna kan någon för god herde.
Fördenskull visar tig Jesus den rätta döran, hwarigenom de
nödwändigt gå måste, som gode herdar warda skola, hwilkom
du tryggeligen din siälawård anförtroo kan. Jag är dören —
säger Jesus. — Den, som ingår genom denna döran Jesum,
han är herden til fåren. Och, det är en mycket trång dör,
hwarigenom intet alla slippa, en dör, som är wijd nog både
för herdar och dem, som salige wilia warda, allenast de wilia
afläggia det, som hindrar, men wilia de intet afläggat, blir
döran dem så trång, at de i ewighet aldrig slippa derigenom.

’ Hdskr. A: frÄ^jan.
- Hdslcr. A: ijrcnom.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1907/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free