Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Lundström. Anteckningar om en märklig folkpredikant och »vetenskapsman» från Linnés dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 H. LUNDSTRÖM
Derföre må du wäl, min k. siäl, hiertelrn bedia: O, tU jag
kunde sättia ett låds för min mun och trycka ett fast ttuegel
på mina läppar/ Odb det är dig så nödwändigt som nyttiga
Märk, hwaud lefwandes Gudz Ande genom Apostelen Jacob
säger, at den som låter sig tycka han tidnar Gudi och icke
styrer sin tungo, hans gudstienst är fåfeng, af Jacobs Epist.
I Cap. Bedröfwas nu Gudz Ande af fåfängt tahl och ä dess ^
gudstienst fåfäng, som icke styrer sina tungo, huru ska då de
kunna wara dem trognom en efftersyn i ord, i omgängelse
och andanom, enär de äro så arga at håUla och smäda Gudz
barn, som genom Gudz nåd så tala, at de kunna wara dem
trognom en efftersyn i ord, i omgängelse och andanom. De
der i orden äro tuchtige, tala om det, som länder til förbät-
ring, i omgängelse helige, kyske och rene och efter det uhr-
modiga, gambla christna bruket tala med hwarandra, som lef-
wandes Gudz Ande befaller i lefwandes Gudz ord och så lyda
af Eph. 5 : Slem ord eller gäckerU eller skiåmt låter ibland
eder icke ens nämde warda, utan helre tackseijelse, talandes
emellan eder i psalmer och lo/sånger och andeliga wisor, slun-
gande och spelande Herranom i Edor hierta, altid tackseijande
Gudi och Fadrenom för hwar man uti wårs Herras f. ChrisH
namn. Här hör du, at man ska tacka Gud för hwar man.
Detta är nu denna tiden en ny lära, en främmande lära och
man ska knapt finna någon, som giöre’t mehr, och, om det år
någon som giöre’t, som de’ wäl, Gudi lof 1 äre, fast de äro fåå,
så warda de samma holdne för narrar och dårar, sådana som
inte ha förstånd uti sig och inte weta skicka sig ibland folk.
Häraf seer man klarligen, at det är rätt på upphällningen af
christendomen, huru ska då de kunna wara dem trognom en
efftersyn i ord, som ä så arge, at de häda och smäda de fåå
andeliga, som effter det uhrmodiga, gambla christna bruket
tala med hwarannan i psalmer och lofsånger och andeliga
wisor.
Detta är wäl en saak, som. låter wäl seija sig, låter wäl
höra sig, men låter intet så snart giöra sig, nemligen at lärare
och åhörare, husbönder och matmödrar ska med sina barn och
tienstfolk öfwa sig i gudachtighetenes öfningar, i psalmer och
lofsånger. Nog kan man wäl lahmt och kali seija, man ska
så göra, tala Gudz ord med sina barn; kan wäl kallsinnigt bli
giort, nemligen låta sina barn läsa morgon- och affton-böner,
men skeer utan nit och flit och inte til den ändan, at christen-
domen och gudsfruchtan ska bli inplantat i hiertat på dem, på
deras barn och tienstefolk, utan tienstefolket warda hela weckan
* Eller: dens. Hdskr. B: dess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
