Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - J. Oskar Andersen. Kirkeorganisationen udenlands. Köpenhamn 1905. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 335
erkändt eller, om det senare icke är förhållandet, måste den,
som begärt tillstånd att utträda ur svenska kyrkan, innan det
beviljas, hafva hos konungen anhållit om medgifvande att
jämte liktänkande personer bilda särskild församling. — Ett
och annat hade nog varit för förf. att hämta ur A. E. KnöS
gamla förträffliga om än numera i åtskilligt antikverade af-
handling om egenheterna i svenska kyrkoförfattningen. Sär-
deles intressant är förfrs öfversikt öfver Tysklands brokiga
kyrkoförfattningsförhållanden. Detta lands 25 stater hafva
visserligen icke hvar sin evangeliska landskyrka men åtskilliga
af dem hafva flere. Här gifves en profkarta på variationer
från den strängaste statskyrklighet, där landsfursten oinskränkt
utöfvar kyrkostyrelsen genom sina officiella ämbetsmän (Ko-
btirg-Gotha) till stor kyrklig själfständighet. — I denna öfver-
sikt synes oss förfin hafva röjt en lycklig förmåga att skilja
det väsentliga, för oss betydelsefulla och därmed intressanta
från tillfälliga och obetydliga detaljer. Hans källor och väg-
ledare äro ock de bästa. Bland nyare kyrkorättslärare må
vara nog att nämna E. Friedberg och K. RlEKER.
Lärorikt är att ånyo finna bekräftadt, hur riktigt JOHAN-
NES RuDBECKius, Laurentius Paulinus Gothus och andra
kyrkans stormän dömde, då de framhöUo vådorna af det före-
slagna generalkonsistoriet. De tyska öfverkyrkoråden, gene-
ralkonsistorierna, landskonsistorierna eller hvad dessa central-
myndigheter nu kallas utgöra för ingen del någon ideal form
för kyrkostyrelse. De juridiskt bildade lekmannabisittarne
eller rent af presidenterna i dessa generalkonsistorier torde
öfverallt ha lyckats sätta en mer eller mindre byråkratisk och
formalistisk stämpel på vederbörande landskyrkor. »Derklages
— säger också förf. — oftere över Juristherredommet i Kirkeme».
Skola väl vederbörande här hemma låta sig varna af dessa exem-
pel? Att juristen och folkskoleläraren tillsammans i de före-
slagna, från humanistisk och kanske äfven teologisk bildning
rensade svenska domkapitlen kunna komma att utgöra en verklig
fara för kyrkan, synes man mångenstädes vara blind för. Och
dock komma dessa nya element i kyrkostyrelsen med största
sannolikhet att medföra jurist- och formalist-herraväldets seger
inom kyrkan. Hvar hafva vi den kyrkoman i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
