Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 E. BODHE
och han sökte därför att också i Göteborg realisera detsamma.
Många kunde han icke samla omkring sig, men de få, som
slöto sig till honom, önskade liksom han själf, att alla menings-
fränderna skulle inbördes komma i nära förening med hvarandra
odi känna sig sammanknutna i den gemensamma uppgiften
att visa världen hvad ett samfund, byggdt efter urkristligt
mönster på apostoliska principer, verkligen var och kunde
betyda. Fruktan för de kyrkliga m)mdigheterna vållade upp-
skof med önskningarnas förverkligande, men man repade mod
och fann, att man borde frukta Gud mer än människor. Man
vann styrka vid tanken på, att om apostlarna och de första
kristna hållit sig inom de råmärken, som världens tolerans
utstakat för dem, skulle man aldrig fått se någon kristen kyrka
komma till stånd. Den 6 oktober 1 8 1 1 samlades Henderson
och hans vänner, nio stycken till antalet, af olika nationaliteter,
tre svenskar, tre skottar, en jude, en tysk och en italienare,
och slöto sig tillsammans till ett samfund, den första kongrre-
gationalistiska kyrkan i Sverige. Med fruktan och bäfvan
gick man fram på den väg, man slagit in på. Hvaije an-
märkning, som framkom mot medlemmarnas kristliga lif,
kunde uppväcka fördomar mot detta försök att återupplifva
den första kristna tidens lif. En stark ansvarskänsla hölls på
detta sätt vaken i församlingen. ^
Hendersons prästerliga verksamhet i Göteborg förde
honom en gång in i en svår situation. Två systrar, svenskor
till börden, den ena gift med en svensk, den andra med en
skotte, begärde af Henderson, att han skulle döpa deras barn,
emedan deras samvete förbjöd dem att begagna sig af svenska
statskyrkans prästerskap. Henderson ansåg som sin plikt att
villfara deras begäran och taga på sig de möjliga konsekven-
serna. Någon anmälan till konsistoriet om sitt förehafvande
ville han icke göra, utan dopet skulle försiggå alldeles privat,
och blef det kändt, skulle han till myndigheterna inlämna en
skrifvelse, däri han klart ville påpeka de skäl, som förmått
honom till hans tillvägagångssätt, på samma gång bedjande
dem betänka, huru tidens frihet och upplysning fört med sig"
ökad tolerans. Denna påtänkta skrifvelse till konsistoriet blef
’ Henderson a. a. s. 93 fF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
