Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOO AUGUST HALLKNBERO
att åtminstone med alla kyrkorna afsluta deras räkenskaper
utan vanligen hvcirt tredje år. Hos kommissionen begärde
emellertid kyrkovärdarna i Medelstads härad i Bleking, att
han måtte afsluta kyrkoräkenskaperna för hvart år. ^ Samma
åliggande som biskopen beträffande räkenskaperna hade pros-
ten vid sina visitationer. Hvad patronus beträffar, hade han
i sin församling rätt att själf tillsätta kyrkovärdar och att
själf granska räkenskaperna, men om han läte kyrkan förfalla,
skulle han »erstatte Kircken Opborselen».’ Jus patronatus
var en betydelsefull företrädesrättighet för adeln och medförde
ofta rikliga inkomster för innehafvaren. Utom kyrkans tionde
innehade patroni merendels äfven kronans tionde och härlig-
heten öfver de ecklesiastika boställena; deras rättigheter och
befogenheter angåfvos mer eller mindre noggrant i hvart till-
ståndsbref . ^ Patroni stodo emellertid vid förvaltningen af kyr-
kans ägendom dock icke utan all kontroll. Malmö recess stad-
gade nämligen, att om biskop eller prost märkte brister å pa-
tronella kyrkor, skulle de göra anmälan därom hos patronus.*
Vissa utgifter hade de patronella kyrkorna gemensamma med
öfriga kyrkor: visitatspenningar, biskopens och prostens gästeri
samt studieskatt
Kyrkotionden bortstaddes till en eUer flera personer,
hvilka därför hade att erlägga städsmål. Behållningen däraf lik-
som af andra kyrkans inkomster skulle utlånas mot ränta, och
de, som skulle ombesörja detta, voro närmast prosten och
kyrkovärdarne. ^ Sättet att bortstädja tionden saknade dock
^ K. Pr. Vio 1669. Han uppbar från detta hårad en tunna spannmål odi
I dir smt af hvaije kyrka.
* Kordam, III, 295.
* Thulin, a. a., s 45, Om hårligheten och hvad den omfattade, se Thatio,
a. a., 8. 27 f!, 63, 185.
* Sjöborg, a. a., s. 166, jfr Thulin, a. a., s. 163.
’ RoRDAM, III, 310. I 1643 irs recess utfårdades tåmligen noggnama
beståmmelser om kyrkomas ekonomiska förvaltning. Rordam, III, 294 ff. Redan
fftmt genom den s. k. Kristian IV:s lilla recess af år 161 5 hade man sökt införa
bättre kontroll öfver kyrkomtdlens förvaltning. Dl hade man fråntagit kyrkovir-
dame ratten att ensamma handhafva nämnda medel, emedan det visat sig, att de
ofta plägat använda dem mera »till deras egen nytta och fördel än kyrkornas |
och bästa». Rordam, III, 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
