Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRLIP VANDE MED SVERIGE 1 29
des, samt om skolorna voro försedda med helgonskyld och
andra lifsmedel, »som inga andra än de fattiga och ingalunda
dem, som dessförutan substitera kunna, tilldelta blifva måste».
Nästan hvar stad hade sin lilla latinskola. I Lunds stift
funnos sådana af någon betydenhet i Kristianopel, Ronneby,
Karlshamn, Sölvesborg, Kristianstad, Ystad, Lund, Malmö,
Landskrona och Helsingborg. Huru kvalificerade lärarne vid
dessa skolor voro, och huru de skötte sitt kall, hvarom kommis-
sionen som ofvan nämndes skulle anställa undersökning, därom
lämna dess handlingar ej mycken upplysning. Många klagomål
i detta hänseende synas emellertid icke hafva kommit inför
kommissionen. De enda fall, som i nämnda handlingar kunnat
anträffas, gällde Foss’ klagomål öfver Kasper Veisers olämp-
lighet som rektor vid Lunds skola ^ och de anmärkningar, som
magistraten i Malmö, framförde mot en lärare vid skolan i
nämnda stad, hvilken blifvit tillsatt af biskopen.
I allmänhet bedrefs undervisningen i de skånska såväl
som i de öfriga svenska skolorna efter den tidens metoder
och hufvudsakligen i de båda ämnena latin och kristendoms-
kunskap. Det senare ämnet hade emellertid med tiden fått
maka åt sig till förmån för det förra oeh kom att i jämförelse
därmed betraktas mera som ett »Nebenwerck>.* Detta var ett
missförhållande, mot hvilket också regeringen sökte ingripa, i
det den gång efter annan inskärpte hos biskoparne deras i
kyrkolagen ålagda plikt att visitera skolorna och tillse, att
allt måtte gå rätt till.»
Beträ£fande tillsättning af skolmästare och lärare uppstodo
under den svenska tiden beträffande vissa städer stridigheter
mellan stadens magistrat och biskopen om rätten att utse så-
dana. Bestämmelserna därom voro något oklara. Skolmästare
* Se sid. 98.
• I ett kuDgl. bref Vio 1638 göras biskoparne, märkligt nog för den tiden,
uppmärksammade pä den undervisningsmetod, som användes vid imdervisningen i
kristendom: »Thillmed beBndes ock, att schoUemesteren och de, Ihilsiun med ung-
dommen burde att haffue, furmeener, att naar ungdommen kand deris Bsmelerdom
med Forklaringer uden adt, att saggen er da vel bestilt, huad heller de forstaa
grunden deraff eller iche, och saaledis iche selff höides thill att faa lyst och ret
smagh deraff i hiertet». R0RDAM, III, 269.
» Rördam, U, 519, III, 19, 43. 269, 293.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
