Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(J4 JOSEF ROSENGREN
som värld, det är världsliga väsendet i världen såsom världsligt,
icke äger någon rättighet att subsistera annorlnnda än som ett
tiraligt planteringsnim och ställe för Guds kyrka och församlinjr
eller som ett hjälpmedel för dess utvärtes och timliga nödtorfter
samt att hvarken utur skapelsens ändamål eller något Guds råd
och beslut kan hämtas det ringaste skäl till annan det världsliga
väsendets själf ständighet, mycket mindre till någon rättighet att
öfver Guds kyrka sig upphäfva; blir man öfvertygai att ingen
människa är skapad för det världsliga såsom sitt hufvndämne och
föremal utan alla att nyttja kyrkans förmåner såsom det för-
nämsta och de världsliga tingen såsom det ringare medlet till sin
välfärds befrämjande, så upphöra strax både all täflan emellan
världsligt och andligt stånd såsom ock den skadliga lusten att
vara världslig för att därigenom vinna större höghet samt större
frihet m. m.; ty då finner man strax, att den världsligheten är
sjålfva synden, hvilken långt ifrån att vara privilegerad för någon
någon viss klass eller något visst stånd ibland människor, bör
vara utur alla stånd bannlyst Däremot finner man ock strax,
att den rätta världsligheten icke är mot det andliga utan låter
förena sig därmed hos alla människor, hvilka alla äro skyldiga
att vara andligt sinnade, af hvad stånd de ock äro. Men att
sätta kristenheten i den öfvertygelse, därtill är icke nog, att en
sådan sanning blott blifver förklarad, utan hon bör ock effek-
tueras, och detta kan icke ske förr, än högsta öfverheten i de
kristna länder föregår andra med exempel och upptager samt
ikläder sig den härtills nedlagda delen af de rättigheter och den
makt som Gud med dess höga ämbete har sammanfogat; ty om
någonsin ordspråket är sant: ad exemplum Regis totus componitur
orbis, så gäller det visst i denna omständigheten. Nu kominer
alltså den i 1 § nämnda frågan att upplösas: Huru och på hvad
sätt högsta makten i ett kristligt samhälle må kunna så inrättas,
att den svarar både emot kyrkans och statens angelägenheter, eller
att den icke blifver blott världslig det är borgerlig utan ock till-
lika andlig det är ecklesiastik.
I aristokratiska och demokratiska regeringsformer fordrar så-
dant alls ingen konst Frågan är alltså om nionarkiska. I dem
synes saken förnämligast ankomma på följande omständigheter:
l:mo) 1)p till det hlkja kofnoigaämhefct af den gudomliga pJr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
