Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 JOSEF ROSENGREN
hela den däraf formerade rustningen eller habiten ville se ut
och huru hvart stycket sitt rum i sammansättaingen utan att
skada de öfriga må uppfylla.
9:o. Att jämväl slutligen komma till den uti ingressen of-
vannämnda frågan, huru det kommer till, att alla till religionen>
försvar nyttjade medel i nyare tider skaffat så liten eller alls
ingen nytta, så besvarar densamma sig nu mera alldeles sjäif.
Hvad som är söndrigt och icke med sig själf rätt väl sam-
manhängande, det kan aldrig försvaras; och ehuru väl detta icke
är religionens utan lärosättets skuld, så har det likväl i veder-
parternas tanka drabbat på själf va religionen. Hvilka äro de
medel, man nyttjat till dess försvar, om icke teologiska pra^notioner,
det är af förnuftet hämtade skäl att bevisa det uppenbarade or-
dets, nämligen skriftens, och följaktligen den däniti förvarade
kristliga religionens gudomliga ursprung?
Första anledningen till ett sådant företagande har varit, att
man föreställt sig, hurusom fiendernas illvilja måtte härröra däraf.
att de funnit sig stötta på de höga gudomliga hemligheter, såsom
treenigheten och mandomsanammelsen m. m., å hvilka kristna
religionen ytterst sig grundar, öfver hvilka såsom förnuftet aldrij:
får eller kan eller bör anställa någon undersökning för att ut-
rannsaka sättet, så har till otrons öfvertygande ej funnits annan
utväg än att leda förnuftets slutsatser in på de outrannsakliga
sanningarnas principium cognoscendi. Nyssnämnde tanka om
otrons upphof och föremål var väl icke alldeles ogrundad, men
så har dock lärosättets felaktigheter långt mer än någon annan
orsak ådragit religionen dess vedersakares hat och illvilja, iy om
de funnit densamma till alla sina delar väl sammanfogad, så hade
förmodligen de yttersta grundernas outrannsaklighet ej så mycket
stött dem, helst all mänsklig kunskap, jämväl den i naturalveten-
skapema, slutar sig uti sådana sanningar, som ej kunna upplösas
längre utan måste antagas för gifna och säkra, änskönt de ej
kunna med förnuftet på ett sådant sätt bevisas, att orsaken, hvar-
för det så är, blifver förklarad; h vilket en förträfflig auktor med
sin traktat i I/Univers Enigme gruudligen har bevisat Och
emedan otron således haft långt värre och starkare anledningar,
än man sig föreställt, är så mycket mera underligt, att det goda
uppsåtet med pnvnotionerna har misslyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
