Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMTANKAR FRAV SLUTET AF 1700-TALET 205
«värmaktiga upptager och villfatande religions-meningar, särdeles
•den s. k. Svedenborgianismen, Stockh. 1788». — Betraktar man
närmare dessa skrifter, så känner man sig ganska befästad i den
öfvertygelsen, att t. ex. n:r 8 har samme författare — han teck-
nar sig endast med initialen J, M. — som nu ifrågavarande upp-
sats. Visserligen saknar den år 1766 utgifna lilla broschyren,
»Tankar om syndafallet och dess följder», den för vår afhandling
allra egendomligaste tanken, dogmen om »ärf nåden» såsom en
från Adams »upprättelse» härstammande och af honom i arf läm-
nad gåfva åt vårt släkte, men då den i Wallqvists Strängnäs-
papper funna skriften tydligen är af mycket senare datum än den
förstnämnda, så är detta helt naturligt Möller, som föddes 1738,
var således 1766 endast 28 år gammal.
Hvad författaren i de sex första pitnktenfa yrkar och af-
handlar om den naturJiga religionen, om Guds försyn ^ om Kristi
ämbeten, om Kristi nke, om kallelsen samt om >gamla oeh nya
testamentets oeeonomie^ är onekligen af stort intresse att läsa
och att jämföra med den dogmatiska vetenskapens utveckling un-
-der det senaste århundradet. Det är uppenbart, att i dessa sex
punkter funnos många reformtankar, för hvilkas framträdande
tiden var mogen. I detta sammanhang torde ock böra särskildt
observeras, huru djupt författaren beklagar, att det på den tiden
fanns personer, »som bekläda läroämbeten i den evangeliska
kristenheten» men »hellre vilja skapa om henne till naturalism
■och inbilla henne lika fullt vara kristenhet än uppriktigt bekänna,
hvad de själfva äro, och gå ifrån de ämbeten, till hvilkas trogna
förvaltning de med så dyr ed men tillika sä samvetslöst sig för-
pliktat». Den därefter följande skildringen af »sättet, på hvilket
de framfara», nämligen med gamla och nya testamentet, känna
vi också nära nog bokstafligen igen såsom till punkt och pricka
passande in på deras efterföljare i vår egen tid.
vSedan författaren af sin framställning i de sex första punk-
terna dragit den slutsatsen, »att hela naturalismen icke grundar
sig på annat än vissa bristfälligheter uti värt lårosätt», så an-
märker han, att rättelser icke kunna göras, utan att »en hufvud-
brist varder borttagen». Den sjunde punkten bär rubriken »Ett
^fglömdt stycke ibland religionslärans objekter» och säger sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
