Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMTANK A it PRAN SLUTET AF 1700-TALET 22n
Nog kunde ännu vara åtskilligt i detta ämne att anmärka,
men som föga af det förestående någonsin torde gifvas akt uppå
och komma till någon verkställighet, slätar jag dessa mina väl-
menta och. Gud vet, af nit för Hans lära och vår församlings
bästa gjorda reflexioner med innerlig bön och önskan, att öfver-
herden själf och våra själars biskop täcktes nådeligen bibehålla sitt
dyra försoningsord ibland oss samt beskydda och bevara vårt
svenska Zion intill sin stora tillkommelses dag! ! !
Denna uppsats, som, enligt uppgift i en not å sid 214 här-
ofvan, författades 1777 eller 1778, förekommer i de Wallqvistska
samlingarna renskrifven med s. k. gammal stil. Ehuru den således
icke har något yttre sammanhang vare sig med den kyrkopolitiska
^ller den dogmatiska afhandling, hvarmed vi hittills gjort bekant-
skap under den för alla här publicerade aktstycken gemensamma
rubriken: »Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från
slutet af 1700-talet», så företer den likväl en tydlig frändskap med
•dem, nämligen beträffande innehållet Man återfinner här samma
varma nitälskan för Sveriges land och folk, stat och kyrka, samma
kritiska blick på samhällets lyten, samma oförfärade språk ocii
opartiskhet gent emot hög och låg, präst ocli lekman o. s. v.
»Hvarken oväldighet eller rättvisa eller trohet kan väntas af den,
som ej fraktar (xud. Den, som förgäter sina skyldigheter emot Gud,
iakttager dem visserligen ej emot konung, fädernesland och med-
borgare :►. Dessa mot de högre samhällsklassernas af kristnade lef-
nadsvanor riktade ord, huru väl passa de ej i den förut omtalade
biskop Johan Möllers mun! Men jämte de många skäl, som af
jämförelse med föregående tvänne afhandlingar kunna anföras för
den meningen, att samme man skrifvit äfven detta »Välmenta
betänkande», vill jag i synnerhet fästa uppmärksamhet på ännu
en sak, nämligen det här förekommande förslaget om lottningvid
eller rättare -i st. f. prästval. Alldeles ny var väl icke den tanken,
att man borde återupptaga ett förfarande, som användes vid
apostlakretsens komplettering efter Judas Iskariots död. Men
egendomligt är det att återfinna en sådan tanke i detta betän-
kande. Och ännu egendomligare är, att samma förslag — ehuru
med något olika detaljer — går igen i ett af biskop Möller å
Yisby domkapitels vägnar författadt, först efter hans död från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
