Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 HJ. HOLMQUIST
Hamburg; delas och detta alltså försvinna. Här visade sig
den nordiske mission£b-ens storhet; han vägrade att lämna sitt
egentliga arbetsfält, säkerligen understödd af Ebo, * som nu
var biskop i Hildesheim. * En ny Mainz-synod 848 ändrade
då den förras beslut, återställde stiftet Hamburg och hopslog
på den kloke kejsar Ludvig den tyskes önskan Bremen och
Hamburg till ett stift under Anskars ledning; 849 flyttade
denne sitt residens till Bremen.* Så hade han fått behåUa
Nordens missionsfält och vunnit ökad själfståndighet. En svå-
righet låg dock i arrangementet; Bremens biskop var suffra-
gan under Köln. Köln var vid Hamburg-Bremens grun-
dande obesatt, men när en ny ärkebiskop tillsats, vägrade
denne genast att erkänna anordningen med Bremen. Först
genom påfven Nikolaus I lyckades Anskar utverka bekräftelsen.
För alla dessa händelser är Vita Anskarii hufvudkäUan.
Äfven de frankiska annalerna hafva åtskilliga att meddela,
särskildt om nordmännens infall i de karolingiska områdena.
Enär dessa anfall vanligen på ett egendomligt vis stå i rela-
tion till missionens kraft och intensitet och i alla händelser
starkt influera på densamma, äga meddelandena om dem ej
oväsentligt värde för vårt ämne. En god sammanställning af
de äldsta urkundernas underrättelser härutinnan för åren 833
— 847 gifver Klippel i Beilage 5. De förnämsta där anförda,
ännu ej omnämnda källor äro i) Annales Bertiniani,^ så kallade
efter handskriftens fyndort, klostret S:t Bertin. De äro en
fortsättning af riksannalerna från Karls tid, med universell
karaktär utan spår af lokala intressen, med noggrranna och
sorgfälliga uppteckningar och med prägeln af officiell urkund.
Kejsarens person framstår i ett ideellt ljus. Efter Verdun-
’ Vita Anskarii kap. 34.
* Det har sålanda icke, som Adam af Bremen och efter honom I>eiuo,
Hanck, LundstrOm m. fl. anse, varit tvifvel om det kanoniskt riktiga i fGrfarmsdet,
som bestfimde Anskar. Det var ej fråga om något kanoniskt oriktigt; Hambnig
hade upphört att existera. Jfr Vita Anskarii kap. 22 och Schubert: Ansgar s. 170.
’ Dehio och Hauck ha årtalet 848. Detta låter sig knappast förena med
den i oktober 848 hållna synoden och de åtgärder, som efter densamma måste vid-
tagas, innan Anskar kunde inträda som Bremens biskop, v. Schubert: Ansgar s.
171 och Schleswig-Holstein sid. 42 har ock året 849. Olrik sid. 139 anser, att
Anskar redan 847 tillträdde Bremen.
* Pertz, M. G., I s. 419—515; Wattenbach I 168, 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
