Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - G. Aulén. Martin Erik Ahlman år 1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELAia)EN OCH AET8TTCKSN 287
Slutorden i detta fragment för oss in på Ahlmans teolo-
giska uppfattning. Om denna lämnar han oss dock bättre
besked på annan plats i sina »anmärkningar», i några små
teologiska meditationer: »Egna Reflektioner öfver läran om
Försoningen», »Om Skriftens Gudomlighet» och »Trons nöd-
vändighet». Dessa tre teologiska hjärteutgjutelser äro af stort
intresse för den, som vill lära känna Ahlmans teologiska ut-
vecklingsgång. Den sedermera betydande teologen och nitiske
befrämjaren af ett förbättradt teologiskt studieväsen vid vårt
sydsvenska universitet visar sig ha begynt sin bana såsom en
tämligen renhårig representant för den oförfalskade rationalis-
men. Han talar t. ex. om »fallet» och »försoningen» såsom
fördomar, hvilka nog icke skulle fått plats i Skriften, om
apostlarna skrifvit för alla tider och ej blott för den tid, då
de lefde. På ett annat ställe röjer han dock en bättre upp-
skattning af »läran om försoningen». Denna lära — säger
han — vill göra oss mera förvissade om vår förlåtelse; visser-
ligen kunna vi »af bevis öfvertygas», att allvarlig bättring är
tillräcklig för att vinna tillgift, men för dem, som ej kunna
fatta dessa bevis, äfvensom för alla människor i kritiska stun-
der är det viktigt »at hafva liksom en pant gifven af Gud
själf till försäkran om dess kärlek och försonlighet». Det an-
förda vittnar om, huru delaktig Ahlman var i rationalismens
hufvudlyte, dess intellektualistiska syn på religionen. Ett mer
slående uttryck för rationalismens intellektualistiskt-moralistiska
åskådning, än Ahlmans ord om »trons nödvändighet» kan man
få leta efter. Den som vill se, huru hans teologi så små-
ningom utvecklades och fördjupades kan jämföra dessa ung-
domsarbeten med hans afhandlingar i Theologisk Quartals-
’ skrift samt med hans hufvudarbete: »Theologiska Skrifter»
frän 1841.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
