Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANKXLNINGAR 403
summa uppenbarade lärosatser, hjälper det ej alls att flytta
tonvikten från »credenda^ till »agenda»: intellektualismen står
där lika obruten kvar, ja, blir — äfven däri måste man gifva
Wéber (sid. 40) rätt — i senare fallet blott så mycket mera
tryckande. Verkligt genombrytas låter den sig blott, där man
i uppenbarelsen lärt sig sig se det ena stora evangeliet om
syndernas förlåtelse för Kristi skull. I den enastående styrka,
hvarmed Luther samlar sig kring detta ena, låg hans ojäm-
förliga rikedom framför de öfriga reformatorerna. Äfven i hans
kyrkas teologi kan väl denna insikt ofta synas nästan full-
ständiga undanskymd; dock lefver den ännu i den senare orto-
doxiens arbete; ett af vittnesbörden härom finner man —
hvem skulle trott det? — i den analytiska metodenshistoria.
Och, öfverraskande nog: just den af Luther så föraktade filo-
sofien framträder här såsom en bundsförvandt åt hans tankar 1
Såsom ett vittnesbörd om, att den analytiska metodens
genomförande inom dogmatiken haft mer än blott formell be-
tydelse, kvarstår i alla händelser ett af dogmatikens mest be-
kanta »loci»: läran om »nådens ordning». Hos de äldre dog-
matici hade de hithörande begfreppen: vocatio, illuminatio, con*
versio et regeneratio, unio mystica och renovatio blott tillfäl-
ligtvis, oftast i afdelningen de libero arbitrio och de predestina-
tione blifvit vidrörda» (Schmid: Ev. Luth. kyrkans dogmatik,
sv. öfvers. sid. 264) först hos den analytiska metodens repre-
sentanter, från och med Calovius, fixeréis de närmare och
samarbetas till ett sammanhängande helt För dessa dogma-
tici innesluter egentligen detta lärostycke hela dogmatiken in
nuce: hvad som föregår detsamma har i grunden blott karak-
tären af »praenotiones» — en intressant paralell erbjuder här
vår svenska schartauanism. Det är därför ingen godtycklig
begränsning, när Weber, i det han öfvergår från metodfrågan
till att undersöka »skolfilosofiens materiella inflytande på den
teologiska skolastiken» i hufvudsak — dock med talrika sido-
blickar — inskränker sig till detta locus. Här är de senare
ortodoxa dogmatikernsis mest själf ständiga arbete utfördt, här
röjer sig därför ock tydligast deras styrka likaväl som deras
svaghet. Man finner här å ena sidan ett öfverraiskande rikt
stoff af religionsspykologiska iakttagelser nedlagdt och förvånas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
