Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - S. Bring. Fördraget i Altranstädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 SAMUEL BRING
heim 1675 afled, hemföllo de som rikslän åt kejsaren och
genast vidtog en katolsk-jesuitisk motreformation, som varade
fram till 1700. Protestantiska kyrkor och skolor stängdes eller
ändrades till katolska. Folket tvangs med hot om strängt
straff att bevista katolska gudstjänster. Deras barn togo
jesuiterna i sin vård att uppfostras i kloster. Alla kyrkliga
ceremonier enligt evangelisk ritual förbjödos på det strängaste.
Äktenskap upplöstes, som ej voro öfverensstämmande med den
romerska kyrkans rättsåskådning.1
Orsaken till detta våldsamma tillvägagångssätt mot
protestanterna i Schlesien är att söka både i religiösa och politiska
motiv. Det härskade bland flertalet af den tidens regenter och
statsmän en sträfvan och ett begär efter att upprätthålla enhet
i religionen, där den fanns, och söka genomföra den, där den
saknades. Ty likhet i tro ansåg man som en af de säkraste
grundvalarna för fred och ro inom landet. Af liknande motiv
leddes Ludvig XIV vid upphäfvandet af ediktet i Nantes.
Leopolds motreformation i strid mot besvuren rätt
framkallade i Schlesien en våldsam oro, som på sina ställen slog
öfver i öppet uppror. Sedan dessa stillats, vände sig de
evangeliska ständerna med sina klagomål först och främst till
kejsaren men dessutom till de protestantiska furstarna i Tyskland,
särskildt kurfurstarna i Brandenburg och Sachsen. Men deras
framställning hos kejsaren till trosförvanternas förmån tjänade
till intet. Äfven till Karl XI kommo de med sina klagomål.
Sedan frågan 0111 religionsfrihet för protestanterna i
Schlesien framställts af de svenska underhandlarna, förklarade
medlarna, att deras instruktioner ej voro gifna för ett sådant fall
och begärde tid att inhämta nya. Då beslöt sig Karl XII att
ej vidare anlita dem utan att direkt underhandla med
Wratislaw. Denne ansträngde sig till det yttersta att vinna ändring
i de för hans herre förödmjukande villkoren men gjorde på
samma gång de starkaste föreställningar till Wien för att förmå
kejsaren att gå in på Karl XII:s begäran. Innan den nya
fullmakt han begärt kommit, hade Piper, därtill uppmanad af
Wratislaw, framlagt ett utkast till fördrag, som gaf detaljerade be-
1 Soffner, Die Kirchen- Reduktionen in den Fürstenthümern Liegnitz, Brieg
und Wohlau. tr. i: Zeitschrift des Vereins für Geschichte und Alterthumskunde
Schlesiens, Bd. XXX, s. 121 ö f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
