Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - I. De viktigaste bevarade tyska katekestrycken från Luthers lifstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
De åsikter, som Knoke uttalar, äro ej synnerligen aflägsna
från Eberlings. I sitt första arbete omnämner också Knoke med
erkännande den senares skrift. Om katekesupplagan 1543 af
Vallentin Babst yttrar han: »Wenn irgend eine Ausgabe
verdient, bei der Feststellung des originalen Textes vom Enchiridion
berücksichtigt zu werden, so ist es diese» (sid. 12 a. a. 1903).
Gentemot Albrecht gifver han skäl för sin mening. Babstska
upplagan, säger han (sid. 49 a. a. 1904), gifver det bestämda
intrycket, »dass wir es hier mit einer Redaktion zu tun haben,
die auf grund eingehender Untersuchung der bis dahin
veröffentlichten Textrecenzionen und aufgrund abwägender Entscheidung
für diejenige Textgestalt erfolgt ist, welche in diesen Druck
Aufnahme gefunden hat.» Men detta betyder ej detsamma, som
att Luther skulle haft sin hand med vid dess tillkomst. Tvärtom,
han frånkänner den allt direkt inflytande från Luthers sida på
dess gestaltning. Men lika illa är det ställdt med hvart och
ett af de katekestrycken, som vi äga i behåll. Knoke gör
Ebe-lings förutnämnda åsikt i detta stycket till sin. Endast
tabula-trycket och den första Wittenbergska bokupplagan äro af Luther
personligen bestämda till text och sammansättning, de öfriga
editionerna äro i sin helhet förläggarnes och skilda redaktörers
bristfälliga skapelser och icke originalupplagor af Luther
—-allraminst de Schirlentzska trycken.
Den värdesättning, som Albrecht kommer till, rörande den
Babstska upplagan, är en annan än den förutnämnda. A ena
sidan medgifver han, att denna text är på flera ställen bättre
än föregående årets Schirlentzska, då den gått tillbaka till en
äldre texttyp, Regel är detta dock ej. En kritisk granskning
ger vid handen, att såsom underlag användts 1542 års tryck.
Flera af detta trycks kännetecken gå igen här; ett enda kan
anföras: en rad i 1539 års tryck har öfverhoppats i upplagan
1540 och efter denna äfven i 1542 års tryck; den är borta
också i Babstska editionen.
De Schirlentzska trycken försvaras af Albrecht, Han
menar, att Luther öfvat direkt inflytande ej blott på tabula-trycket,
äfven de följande upplagorna bära tydliga spår däraf. Såsom
sådana anför han, att i förra upplagan af 1529 det redan nämnda ena
stycket i afdelningen om nattvarden är borta, under det att den
senare upplagan gifver oss hufvudstycket helt — försåvidt nu detta
förhållande, såsom ofvan vidrörts, ej beror på förbiseende vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
