- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
57

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - III. Svenska katekestryck från tiden 1593—1617

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M. LUTHERS LILLA KATEKES

I0()

Här må endast i förbigående omnämnas, att en tredje
katekestyp synes vara att finna i Sverige ej så lång tid senare.
Samman med Then Swenska Psalmboken Präntat i Vpsala aff
Eskil Matzson MDCXVI (Kungl, biblioteket i Stockholm) är
nämligen såsom vanligt bunden en katekesedition: D. Mart. Lutheri
Catechismus Eller Vnderwijsning öffuer wåra Troos Artiklar / för
vngt och eenfalligt Folck ganska nyttigh. Nw på nytt i Vpsala
öffuersedt och corrigerat. (detta ordet i titeln med spärrad stil)
Item Een liten Bönebook Tryckt i Vpsala i Ahr 1617. Den
nämnde Eskil Matzson är densamme, som i Stockholm såsom faktor
haft hand om det Gutterwikzska boktryckeriet. När detta
upplöstes öfvergick det gamla kronan tillhöriga trycket till
universitetet i Uppsala såsom gåfva af Konung Gustaf II Adolf. Samme
konung försedde boktryckaren med goda privilegier och en årlig
lön, G. E, Klemming och J. G. Nordin a. a. sid. 178.

Flera afvikelser från föregående editioner känneteckna detta
Uppsalatryck. Vid bordsbönerna både före och efter måltiden
är tilllagdt den mindre formen af »gloria», Ähra wari Fadhrenom

och —–til ewigheet Amen, och såsom sista bibelspråk i

hustaflan, är anfördt j Tim. ij : Så förmanar iagh nu at man
för all ting haffuer Böner / åkallan / förböner och tacksäyelser för
alla Menniskior. I nattvardens instiftelseord, sådana de lyda i
senare hufvudafdelningen — inne i katekesen —, har en
förändring skett. I samband med kalken heter det här om kalken:
såsom det nya testamentet i Jesu blod, hvilket är utgjutet »för
edher och för mångom.» På motsvarande ställe hafva de
föregående svenska upplagorna alltid formeln »för eder». I
textafdelningen står såväl i 1617 års tryck som redan i Gutterwitz’
tryck 1586 och troligen 1572 års edition endast »förmångom».
Sammansättningen »för eder och för många» synes vara en säregen
svensk recension, som ej förekommer annorstädes. Luther själf
skrifver i instiftelseorden »för eder» såväl i samband med
brödet som med kalken. Af de bibelställen, där instiftelsen
omnämnes, är det endast Lukasstället, som i samband med
kalken läser »för eder»; Matteus och Markus läsa »för många», och
Paulus har här ej någon närmare bestämning utsatt. I sin
postilla har Olaus Petri följt Matteus och Markus (Bang a. a. I, sid.
90) och skrifver därför »for mongom». I mässboken 1531 har
detta utvidgats till »for idher och for mongom vthgutin til
syndernes förlåtelse». I katekesens förra hufvudafdelning har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free